Hjärnfonden
Ge en gåva
Marina Franck forskar om smärta och klåda vid Uppsala universitet.

Marina Franck forskar om smärta och klåda vid Uppsala universitet. – Vi jobbar med att utöka mänsklighetens kunskap, det är ett stort privilegium men också ett stort ansvar, säger hon.

Marina Franck forskar om smärta och klåda

Marina Franck har fått Hjärnfondens postdoktorala stipendium. Hon vill ta reda på vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda, tillstånd som drabbar många människor och där det idag saknas effektiv behandling för många.

Namn: Marina Franck
Universitet: Uppsala universitet
Hemort: Helsingfors
Forskningsområde: Smärta

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Mitt forskningsprojekt handlar om vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda. Vi vet att känselintryck bearbetas och regleras i ryggmärgen men vi vet inte riktigt hur det går till. Genom genetiska metoder i möss kan vi styra specifika cellers aktivitet och se vilken påverkan det har på mössens känselsinne.

Vi studerar också hur olika celltyper är kopplade till varandra för att förstå hur informationen sprids i det neuronala nätverket i ryggmärgen. På det sättet vill vi förstå hur systemet för smärt- och klådreglering är uppbyggt och var vi ska angripa det för att lösa kroniska smärt- och klådtillstånd.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av smärta?

Kronisk smärta och kronisk klåda är stora samhällsproblem. Många människor är drabbade och för många av dessa finns ingen behandling som fungerar. Det kostar mycket för samhället, både i pengar och i mänskligt lidande. Vi försöker förstå hur kroppen bearbetar känselinformationen och var vi ska gå in och påverka systemet för att skapa nya och effektiva behandlingar.

Vilken är den största utmaningen inom forskningen om smärta och klåda?

Att förstå hur informationsflödena går när man känner smärta/klåda. Nervsystemet är så komplext, varje enskild nervcell har kontakt med tiotusentals andra, och att nysta upp hur cellerna bearbetar informationen är ett stort arbete. Vi försöker att identifiera de huvudsakliga signalbanorna för olika sorters känselintryck, och hur flödet av information förändras i tillstånd av kronisk smärta/klåda.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Nervsystemet är så häftigt med allt det kan göra! Den informationsbehandling hjärnan gör hela tiden, som styr resten av kroppen och hela vårt inre liv, och som vi inte kan återskapa ens med de största datorerna, det är otroligt fascinerande. Den mänskliga hjärnan är så unik för vår art, så att studera nervsystemets mekanismer ger en glimt av vad det är som gör oss till människor.

Vad är din drivkraft som forskare?

Att få upptäcka saker som ingen människa någonsin har vetat tidigare! Vi jobbar med att utöka mänsklighetens kunskap, det är ett stort privilegium men också ett stort ansvar.

Visste du att:

  • Som ett resultat av smärta kan du få hjärtklappning, känna illamående, få höjt blodtryck, kallsvettas, andas snabbt och ytligt, blekna och bli y
  • Hur starkt du reagerar på smärta beror på hur du mår och om du är i psykisk balans
  • På en smärtmottagning samarbetar många olika professioner (läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, kurator, specialisttandläkare m fl) för att hjälpa patienter som lider av långvarig smärta

Här kan du läsa mer om smärta

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En bild på Hadjab research group i ett forskningslabb.

Hopp om ny behandling för patienter med kronisk smärta

En ny studie från Karolinska Institutet ger hopp till patienter som lider av kronisk smärta. Genom att kartlägga genetisk aktivitet hoppas forskarna kunna utveckla nya behandlingsmetoder som inte leder till beroende, vilket dagens behandlingar ofta gör.
Läs mer
Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.
Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021

I dag är det nobeldagen och nobelprisen delas ut. Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin belönas för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckterna kan bana vägen till att utveckla nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.
Läs mer

Jie Su vill hitta läkemedel mot smärta

Ledgångsreumatism är en autoimmun och smärtsam sjukdom som omkring 0,5-1 procent av befolkningen lider av. Att hitta en efffektiv smärtlindring är fokus för Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.
Läs mer
Harald Lund, Hjärnfondens stipendiat 2020

Harald Lund vill ta reda på vilken roll immunförsvaret har vid kronisk smärta

Makrofager är en celltyp som tillhör immunförsvaret. Skador eller inflammation i det perifera nervsystemet leder ofta till kronisk smärta och en ansamling av makrofager. Harald Lund, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om vilken roll makrofagerna har vid kronisk smärta.
Läs mer
Karin Lundegård

Karin Lundengård använder datormodeller för att förstå hur hjärnan fungerar

Karin Lundengård är en av Hjärnfondens stipendiater. Hon bygger datormodeller för att hjälpa personer som fått en whiplash-skada att ändra sitt rörelsemönster.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta