Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Jie Su vill hitta läkemedel mot smärta

Ledgångsreumatism är en autoimmun och smärtsam sjukdom som omkring 0,5-1 procent av befolkningen lider av. Att hitta en efffektiv smärtlindring är fokus för Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.

Porträtt av Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.

Namn: Jie Su
Universitet: Karolinska Institutet
Kommer från: Kina
Forskningsområde: Kronisk smärta vid reumatoid artrit

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, RA, är en kronisk smärtsam inflammatorisk sjukdom som gör att de små lederna i händer och fötter svullnar och blir ömma. Trots att inflammationen kan kontrolleras med läkemedel lider många RA patienter fortfarande av ihållande ledvärk. Därför är det viktigt att förstå hur kronisk smärta initieras och upprätthålls, särskilt i det perifera nervsystemet, för att identifiera nya mål för smärtlindring. Det övergripande målet med detta projekt är att undersöka molekylära och cellulära mekanismer för smärtbehandling.

Hur kommer dina resultat att hjälpa människor som har kronisk smärta?

Läkemedelsutveckling inom området kronisk smärta har hittills varit otillräcklig, och det finns knappast några effektiva behandlingar för kroniska smärttillstånd. Syftet med vår studie är att förstå vilka celltyper som har betydelse för smärta. Kunskapen kommer att möjliggöra utvecklingen av läkemedel, som lindrar den kroniska smärtan.

Vilken är den största utmaningen inom ditt område?

Trots att prevalensen av smärtrelaterade sjukdomar har ökat har utvecklingen av smärtlindrande läkemedel misslyckats. Det beror på att det finns många olika symtom och bakomliggande sjukdomsmekanismer. Smärtbehandling bygger fortfarande på två klasser av smärtstillande läkemedel: NSAID (icke steroida antiinflammatoriska läkemedel) och opioider. Även om vi känner till många receptorer/ kanaler som reagerar på smärta så vet vi inte vilka celltyper som förmedlar och bearbetar smärtan. Vi tror att vårt forskningsprojekt kommer att belysa nya strategier för smärtlindring hos personer med artrit.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hur uppfattar vi och reagerar på den fysiska världen? Hur kan vi skydda oss själva med hjälp av smärta som ett larm? Varför finns det bra och dålig smärta? Det är fascinerande och grundläggande frågor för förståelsen av vårt somatosensoriska system.

Vad motiverar dig som forskare?

Genom att utvidga vår kunskap om sjukdomar kan vi också minska patienters lidande.

Läs mer om smärta

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta