Hjärnfonden
Ge en gåva

Jie Su vill hitta läkemedel mot smärta

Ledgångsreumatism är en autoimmun och smärtsam sjukdom som omkring 0,5-1 procent av befolkningen lider av. Att hitta en efffektiv smärtlindring är fokus för Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.

Namn:Jie Su 
Universitet: Karolinska Institutet
Kommer från: Kina
Forskningsområde: Kronisk smärta vid reumatoid artrit

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka? 

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, RA, är en kronisk smärtsam inflammatorisk sjukdom som gör att de små lederna i händer och fötter svullnar och blir ömmaTrots att inflammationen kan kontrolleras med läkemedel lider många RA patienter fortfarande av ihållande ledvärk. Därför är det viktigt att förstå  hur kronisk smärta initieras och upprätthålls, särskilt i det perifera nervsystemet, för att identifiera nya mål för smärtlindring. Det övergripande målet med detta projekt är att undersöka molekylära och cellulära mekanismer för smärtbehandling.  

Hur kommer dina resultat att hjälpa människor som har kronisk smärta?

Läkemedelsutveckling inom området kronisk smärta har hittills varit otillräcklig, och det finns knappast några  effektiva behandlingar för kroniska smärttillstånd. Syftet med vår studie är att förstå vilka celltyper som har betydelse för smärta. Kunskapen kommer att möjliggöra utvecklingen av läkemedel, som lindrar den kroniska smärtan. 

Vilken är den största utmaningen inom ditt område? 

Trots att prevalensen av smärtrelaterade sjukdomar har ökat har utvecklingen av smärtlindrande läkemedel misslyckats. Det beror på att det finns många olika symtom och  bakomliggande sjukdomsmekanismer. Smärtbehandling  bygger fortfarande på två klasser av smärtstillande läkemedel: NSAID (icke steroida antiinflammatoriska läkemedel)  och opioiderÄven om vi känner till många receptorer/ kanaler som reagerar på smärta så vet vi inte vilka  celltyper som förmedlar och bearbetar smärtan. Vi tror att vårt  forskningsprojekt  kommer att belysa nya strategier för smärtlindring hos personer med artrit. 

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hur  uppfattar vi och reagerar på den fysiska världenHur  kan vi skydda oss själva med hjälp av smärta som ett larm? Varför finns det bra och dålig smärta?  Deär fascinerande och grundläggande frågor för förståelsen av vårt somatosensoriska system. 

Vad motiverar dig som forskare? 

Genom att utvidga vår kunskap om sjukdomar kan vi också minska patienters lidande.

Läs mer om smärta här.

Postkodlotteriet

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta