Marina Franck forskar om smärta och klåda vid Uppsala universitet. Marina Franck forskar om smärta och klåda vid Uppsala universitet. - Vi jobbar med att utöka mänsklighetens kunskap, det är ett stort privilegium men också ett stort ansvar, säger hon.

Marina Franck forskar om smärta och klåda

Marina Franck har fått Hjärnfondens postdoktorala stipendium. Hon vill ta reda på vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda, tillstånd som drabbar många människor och där det idag saknas effektiv behandling för många.

Namn: Marina Franck
Universitet: Uppsala universitet
Hemort: Helsingfors
Forskningsområde: Smärta

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Mitt forskningsprojekt handlar om vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda. Vi vet att känselintryck bearbetas och regleras i ryggmärgen men vi vet inte riktigt hur det går till. Genom genetiska metoder i möss kan vi styra specifika cellers aktivitet och se vilken påverkan det har på mössens känselsinne.

Vi studerar också hur olika celltyper är kopplade till varandra för att förstå hur informationen sprids i det neuronala nätverket i ryggmärgen. På det sättet vill vi förstå hur systemet för smärt- och klådreglering är uppbyggt och var vi ska angripa det för att lösa kroniska smärt- och klådtillstånd.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av smärta?

Kronisk smärta och kronisk klåda är stora samhällsproblem. Många människor är drabbade och för många av dessa finns ingen behandling som fungerar. Det kostar mycket för samhället, både i pengar och i mänskligt lidande. Vi försöker förstå hur kroppen bearbetar känselinformationen och var vi ska gå in och påverka systemet för att skapa nya och effektiva behandlingar.

Vilken är den största utmaningen inom forskningen om smärta och klåda?

Att förstå hur informationsflödena går när man känner smärta/klåda. Nervsystemet är så komplext, varje enskild nervcell har kontakt med tiotusentals andra, och att nysta upp hur cellerna bearbetar informationen är ett stort arbete. Vi försöker att identifiera de huvudsakliga signalbanorna för olika sorters känselintryck, och hur flödet av information förändras i tillstånd av kronisk smärta/klåda.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Nervsystemet är så häftigt med allt det kan göra! Den informationsbehandling hjärnan gör hela tiden, som styr resten av kroppen och hela vårt inre liv, och som vi inte kan återskapa ens med de största datorerna, det är otroligt fascinerande. Den mänskliga hjärnan är så unik för vår art, så att studera nervsystemets mekanismer ger en glimt av vad det är som gör oss till människor.

Vad är din drivkraft som forskare?

Att få upptäcka saker som ingen människa någonsin har vetat tidigare! Vi jobbar med att utöka mänsklighetens kunskap, det är ett stort privilegium men också ett stort ansvar.

Visste du att:

  • Som ett resultat av smärta kan du få hjärtklappning, känna illamående, få höjt blodtryck, kallsvettas, andas snabbt och ytligt, blekna och bli y
  • Hur starkt du reagerar på smärta beror på hur du mår och om du är i psykisk balans
  • På en smärtmottagning samarbetar många olika professioner (läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, kurator, specialisttandläkare m fl) för att hjälpa patienter som lider av långvarig smärta

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.