Hjärnfonden
Ge en gåva
Marina Franck forskar om smärta och klåda vid Uppsala universitet.

Marina Franck forskar om smärta och klåda vid Uppsala universitet. – Vi jobbar med att utöka mänsklighetens kunskap, det är ett stort privilegium men också ett stort ansvar, säger hon.

Marina Franck forskar om smärta och klåda

Marina Franck har fått Hjärnfondens postdoktorala stipendium. Hon vill ta reda på vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda, tillstånd som drabbar många människor och där det idag saknas effektiv behandling för många.

Namn: Marina Franck
Universitet: Uppsala universitet
Hemort: Helsingfors
Forskningsområde: Smärta

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Mitt forskningsprojekt handlar om vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda. Vi vet att känselintryck bearbetas och regleras i ryggmärgen men vi vet inte riktigt hur det går till. Genom genetiska metoder i möss kan vi styra specifika cellers aktivitet och se vilken påverkan det har på mössens känselsinne.

Vi studerar också hur olika celltyper är kopplade till varandra för att förstå hur informationen sprids i det neuronala nätverket i ryggmärgen. På det sättet vill vi förstå hur systemet för smärt- och klådreglering är uppbyggt och var vi ska angripa det för att lösa kroniska smärt- och klådtillstånd.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av smärta?

Kronisk smärta och kronisk klåda är stora samhällsproblem. Många människor är drabbade och för många av dessa finns ingen behandling som fungerar. Det kostar mycket för samhället, både i pengar och i mänskligt lidande. Vi försöker förstå hur kroppen bearbetar känselinformationen och var vi ska gå in och påverka systemet för att skapa nya och effektiva behandlingar.

Vilken är den största utmaningen inom forskningen om smärta och klåda?

Att förstå hur informationsflödena går när man känner smärta/klåda. Nervsystemet är så komplext, varje enskild nervcell har kontakt med tiotusentals andra, och att nysta upp hur cellerna bearbetar informationen är ett stort arbete. Vi försöker att identifiera de huvudsakliga signalbanorna för olika sorters känselintryck, och hur flödet av information förändras i tillstånd av kronisk smärta/klåda.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Nervsystemet är så häftigt med allt det kan göra! Den informationsbehandling hjärnan gör hela tiden, som styr resten av kroppen och hela vårt inre liv, och som vi inte kan återskapa ens med de största datorerna, det är otroligt fascinerande. Den mänskliga hjärnan är så unik för vår art, så att studera nervsystemets mekanismer ger en glimt av vad det är som gör oss till människor.

Vad är din drivkraft som forskare?

Att få upptäcka saker som ingen människa någonsin har vetat tidigare! Vi jobbar med att utöka mänsklighetens kunskap, det är ett stort privilegium men också ett stort ansvar.

Visste du att:

  • Som ett resultat av smärta kan du få hjärtklappning, känna illamående, få höjt blodtryck, kallsvettas, andas snabbt och ytligt, blekna och bli y
  • Hur starkt du reagerar på smärta beror på hur du mår och om du är i psykisk balans
  • På en smärtmottagning samarbetar många olika professioner (läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, kurator, specialisttandläkare m fl) för att hjälpa patienter som lider av långvarig smärta

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta