Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Kristiina Tammimies

Forskargruppsledare, Karolinska Institutet

Kategori: ALS

Lästid: 2 minuter

Det behövs mer hjärnforskning för att lösa autismgåtan

Kristiina Tammimies leder en forskargrupp som, med stöd från Hjärnfonden, undersöker vilka genvarianter som kan orsaka autism. Det kan leda till mer exakta diagnoser samt helt nya behandlingsformer – och ge många barn en enklare start på livet.

Porträtt av Kristiina Tammimies.

Kristiina Tammimies forskar på Karolinska Institutet om vilka genvarianter som kan orsaka autism.

Autism syns inte på utsidan, men påverkar livet i grunden – både för den som själv har diagnosen och för de närstående. I dag vet vi inte riktigt vad som orsakar autism. Mer kunskap kan göra att barn får diagnosen tidigare, vilket vore ovärderligt. Då får familjen bättre förutsättningar att anpassa sig och barnet får rätt stöd direkt.

Tack vare de senaste årens utveckling inom genteknik kan vi nu snabbt kartlägga hela arvsmassor. Det gör det enklare att ta reda på vilka arvsanlag som påverkar komplexa diagnoser som autism.

Letar efter generna bakom autism

Jag och de andra i mitt team forskar på molekylnivå och samarbetar med bland annat psykiatriker och logopeder för att se vilka gener som hänger ihop med olika typer av autism – och hur. Vi fokuserar på de sällsynta genvarianter som ökar risken för autism väldigt mycket.

Nu vill vi förstå vad generna gör och hur de påverkar utvecklingen av hjärnan. På kortare sikt kan vårt arbete leda till att vi kan ge både tidigare och mer exakta diagnoser. Det här är något jag brinner för, idag är det alltför vanligt att människor med autism inte får rätt vård.

Kunskap kan ge bättre stöd

På längre sikt kan våra nya kunskaper också leda till bättre behandlingar – till och med läkemedel, vilket inte finns idag. Men för att nå dit behövs mycket mer hjärnforskning. Därför är din gåva så viktig!
Det är samtidigt viktigt att poängtera att vårt arbete inte går ut på att bota autism. Det är inte en sjukdom, utan ska snarare ses som en uppsättning personlighetsdrag. Däremot hoppas vi kunna ge bättre stöd till dem som har så stora svårigheter att de inte kan gå i skolan eller delta i samhället.

Jag tror att hjärnforskningen kommer att ge både barn och vuxna med autism helt nya förutsättningar.
Vi har knappt sett början. För att jag och mina kollegor ska kunna fortsätta behövs du – hjärnforskningen får alldeles för lite resurser i förhållande till behoven. Gör skillnad för tusentals människor genom att ge en gåva redan idag!

Kristiina Tammimies
Forskargruppsledare, Karolinska Institutet

Läs mer om autism här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Torsten sitter med sina barn i soffan.

ALS-sjuka fembarnspappan samlar in rekordsumma till forskningen

Torsten Gabrielsson, 42, har den obotliga nervsjukdomen ALS. Han har också samlat in över tre miljoner till forskningen. “Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom”.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta