Hjärnfonden
Ge en gåva
4-årig flicka leker med klossar

Under småbarnsåren händer det mycket i barnets hjärna. Fyraåringen kan bygga torn av klossar, kan rita och hålla pennan som en vuxen. Foto: iStock

I huvudet på en fyraåring

Gripa efter saker, testa gränser och börja gå. Lära sig prata, bygga torn och rita gubbar. Under de första levnadsåren händer mycket i barnets hjärna och det är då hjärnan är som mest formbar. Nya nätverk mellan nervceller formas och förfinas. Här beskriver vi en del av det som händer.

Mognaden av hjärnan sker i faser som kan sägas vara förutbestämda av våra gener men intryck och erfarenheter har också stor betydelse. De flesta av våra nervceller är redan bildade när vi föds men under barnaåren bildas många nya kopplingar, det som kallas synapser, mellan dem.

Det produceras många fler synapser än vad som behövs och de nätverk som inte används trimmas bort. Bildningen av olika typer av stödjeceller, gliaceller, fortsätter upp till två års ålder.

Under de första åren fortsätter myeliniseringen, dvs att nervtrådarna kläs in av myelin som är ett fettrikt ämne som gör att nervimpulsen går fortare.

Amygdala och andra limbiska strukturer kan utföra många av sina uppgifter redan under åttonde graviditetsmånaden så barnet kan reagera känslomässigt på stimuli redan vid födseln. Däremot är hjärnans förmåga att reglera de här reaktionerna begränsad eftersom bland annat pannloben som fungerar som ett “kontrollorgan” ännu inte mognat. Småbarnet är därför mer styrt av känslor än vuxna och ger uttryck för sina känslor spontant baserat på vad som händer här och nu.

De första orden

Under de första två åren sker en kraftig synapsbildning i den främre delen av hjärnan och barnet använder sin pannlob mer och mer. Det är nu medvetet om vad som hänt, det explicita minnet utvecklas under den här perioden.

Ditt barn kan komma ihåg var saker finns, till exempel att dockan ligger i sängen och att skorna står i hallen. I den här åldern känner hen igen sig själv i spegeln och på bild. Någon gång mellan ett och två års ålder brukar ditt barn säga sina första ord och sedan ökar ordförrådet snabbt. Motoriken utvecklas och koordinationen förfinas.

Efter tvåårsåldern planar synapsbildningen av och många av de synapser som inte används försvinner. Man tror att antalet synapser per nervcell minskar från 10 000 till 8 000. En del nervceller försvinner också genom en process som kallas apoptos, en slags cellulär ofarlig “självmordsprocess” som inte lämnar spår efter sig.

Barnet kan vid den här åldern lära sig många språk men efter fem år blir det svårare.  I den här åldern har ditt barn svårt att fokusera sina tankar på en sak i taget, ju mognare det blir desto mer fokuserad.

Två och halvt-åringen har ett ordförråd på cirka 200 ord men talet är omoget, hen känner igen sig på bild och kan rita streck och cirklar.

Rita gubbar och bygga torn

Hos treåringen bildas det många synapser i talcentrum i framloben medan synapsbildningen i syn och hörselcentra avtar. Treåringen har ett ordförråd på 500 ord och pratar mycket.

Hos fyraåringen når synapsbildningen sin topp i prefrontala delen av hjärnbarken som har betydelse för  uppmärksamhet och regulatoriska funktioner. Fyraåringens finmotorik och öga-hand koordination är väl utvecklad och hen kan t ex knäppa knappar och klippa. Ordförrådet är ungefär 1000 ord. Fyraåringen kan bygga torn med klossar och rita  gubbar.

När barnet är fem blir synapsbildningen mer selektiv och nervbanor som inte används trimmas bort och hjärnan är inte längre lika formbar eller plastisk.  Det är inte lika lätt att lära sig ett nytt modersmål och vid den här tiden blir vänster hjärnhalva mer dominant.

Här kan du läsa mer om barnhjärnan

Ge en gåva till Barnhjärnfonden

Relaterat

Embla Steiner, Hjärnfondens postdokstöd 2024

Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Immunbehandling mot den dödliga barnhjärntumören diffust ponsgliom kan hejda tumörens tillväxt en tid, men bara för vissa patienter. Embla Steiner undersöker hur behandlingen kan bi mer effektiv.
Läs mer

Hugo simmar för sin lillebror

När Hugos lillebror Sixten blev svårt sjuk, bestämde sig Hugo, tio år, för att göra skillnad. Genom utmaningar på både cykel och i vatten har han samlat in totalt 27 200 kronor till forskningen om barnhjärnan.
Läs mer

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Läs mer
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Läs mer
Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.
Läs mer
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta