Ung flicka ser sorgsen ut Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som görs vart fjärde år bland 11-, 13-, och 15-åringar. Den senaste undersökningen från 2017/18 visar att det är vanligare att flickor än pojkar, i alla tre åldrar (11, 13 och 15) har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar

Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. Att må psykiskt dåligt kan innebära allt från att känna stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest, depression till självmordstankar.

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa innefattar en rad olika tillstånd av varierande allvarlighetsgrad som känslor av oro och ångest eller nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är också diagnosticerade psykiatriska tillstånd som behandlas av hälso- och sjukvården, t. ex.  depression eller schizofreni.

De självrapporterade psykiska besvären kan påverka funktionsförmågan i olika grad, beroende på typ och omfattning. Besvären behöver inte vara så omfattande att man söker vård eller kan få en diagnos, och de är oftast normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykiatriska tillstånd däremot begränsar allvarligt individens funktionsnivå.

Psykosomatiska symtom ingår också i begreppet psykisk ohälsa. Till psykiska symtom räknas sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation och nervositet. De somatiska symtomen är huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.

Hur mäter man hur många som är drabbade av psykisk ohälsa?

Det går att uppskatta hur många som lider av psykisk ohälsa genom att se hur många som fått en diagnos som exempelvis depression efter ett besök hos en läkare. Det registreras hos Socialstyrelsen.  Socialstyrelsen siffror visar att antalet ungdomar i åldern 0-19 år som har diagnosticerats med depression eller ångest har ökat under de senaste åren.

Men du kan lida av psykisk ohälsa även om du inte fått en diagnos. Ett sätt att undersöka den självuppskattade psykiska ohälsan är med hjälp av enkäter.

Skolbarns hälsovanor är en sådan enkätundersökning som görs vart fjärde år bland 11-, 13-, och 15-åringar i drygt 40 länder. Sverige har varit med sen 1985/86. Undersökningen är internationell och genomförs i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO). Den senaste undersökningen gjordes 2017/18.

Allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa

Undersökningen från 2017/18 visar att de allra flesta elever i Sverige är tillfreds med livet och skattar sin hälsa som god. Däremot är utvecklingen oroande när det gäller  elevernas psykiska hälsa.

Ända sedan starten 1985/86 har Skolbarns hälsovanor innehållit frågor om hur ofta eleverna under de senaste sex månaderna haft fyra psykiska och fyra somatiska besvär. Svarsalternativen har sträckt sig från sällan eller aldrig till i stort sett varje dag.

De fyra psykiska besvären är: varit irriterad eller på dåligt humör, känt sig nere, känt sig nervös och haft svårt att somna.  De fyra somatiska besvären  är huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.

Andelen elever som angett att de haft minst två psykosomatiska besvär i veckan under en sexmånadersperiod har ökat kontinuerligt sedan mitten av 80-talet.

Vanligare att flickor har psykosomatiska besvär

Den senaste undersökningen från 2017/18 visar att det är vanligare att flickor än pojkar, i alla tre åldrar (11, 13 och 15)  har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan.

Andelen barn som uppgav minst två psykosomatiska besvär ökade bland 11-åringar mellan 2013/14 och 2017/18. För flickorna ökade andelen från 30 procent 2013/14 till 41 procent 2017/18, och för pojkarna ökade andelen från 19 till 30 procent. Det är de högsta andelarna för 11-åriga flickor och pojkar sedan studien började 1985/86.

År 2017/18 uppgav 52 procent av de 13-åriga flickorna och 28 procent av de 13-åriga pojkarna att de hade haft minst två besvär mer än en gång i veckan. Bland de 15-åriga flickorna var andelen 62 procent och bland pojkarna 35 procent.

Varför ökar den psykiska ohälsan barn barn och unga?

Data från Skolbarns hälsovanor visar att psykosomatiska besvär är vanligare hos elever som anger att de känner sig stressade av skolarbetet. Låga skolprestationer tycks också öka psykosomatiska symtom bland unga. Det finns också ett samband mellan att bli mobbad och psykosomatiska symtom.

Även situationen på arbetsmarknaden kan bidra till utvecklingen av psykosomatiska symtom hos unga. Kraven är allt högre på utbildning och kompetens för att få ett arbete och pressen ökar på de yngre att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att komma in på eftergymnasiala utbildningar.

Mer forskning behövs

Fortfarande saknas mycket kunskap om varför vissa individer drabbas hårdare och utvecklar ångest, depression eller mår så dåligt att de försöker ta sitt liv. Ärftliga faktorer spelar in men vilka gener som är involverade är inte känt.

Nya behandlingar behövs också utvecklas eftersom de alternativ som står till buds inte fungerar för alla.

Källor: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten

Ge en gåva till Barnhjärnfonden

  • kr

Dela sidan

Engagera dig redan idag