Hjärnfonden
Ge en gåva
En ung kvinna står på en bro över en å. I bakgrunden vackra höstlöv.

Nikki Kjellsson fick diagnosen MS för tre år sedan. Nervsmärtor och hjärntrötthet är några av symtomen som hon lever med.

MS-dagen den 30 maj

Nikki Kjellsson är en av de ca 18 000 svenskar som lever med Multipel skleros (MS). Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

Det hela började för ungefär tre år sedan. Nikki Kjellsson levde ett ”vanligt” liv med jobb, sambo och socialt umgänge. Under en period på ett par månader drabbades hon vid flera tillfällen av synbortfall och huvudvärk.

Efter ett besök på akuten påbörjades en utredning. När Nikki första gången hörde en läkare säga att det möjligen var MS hon hade, blev hon rädd och tänkte ”nu hamnar jag i rullstol”.

— Det har tagit på självförtroendet att få en diagnos som så ung; jag känner mig inte så mycket för världen. Jag kan bli arg på mig själv för att jag inte längre orkar bära tvätten tre trappor upp till lägenheten. Jag önskar att alla förstod att man inte är lat som inte kan göra vissa saker. Jag är rädd att vissa tittar på mig och tänker ”hon är ju så ung, hon borde klara mer”.

Fakta om MS

  • I Sverige finns det cirka 18 000 personer som har MS.
  • Sjukdomen bryter ofta ut mellan 15 och 55 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män får MS.
  • Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas.
  • I dag finns ingen medicin som botar MS men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Josefine Särneholm genomgick en autolog blodstamcellstransplantation som behandling för sin MS.

Autolog blodstamcells-transplantation mot MS

För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta