Hjärnfonden
Ge en gåva
En ung kvinna står på en bro över en å. I bakgrunden vackra höstlöv.

Nikki Kjellsson fick diagnosen MS för tre år sedan. Nervsmärtor och hjärntrötthet är några av symtomen som hon lever med.

MS-dagen den 30 maj

Nikki Kjellsson är en av de ca 18 000 svenskar som lever med Multipel skleros (MS). Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

Det hela började för ungefär tre år sedan. Nikki Kjellsson levde ett ”vanligt” liv med jobb, sambo och socialt umgänge. Under en period på ett par månader drabbades hon vid flera tillfällen av synbortfall och huvudvärk.

Efter ett besök på akuten påbörjades en utredning. När Nikki första gången hörde en läkare säga att det möjligen var MS hon hade, blev hon rädd och tänkte ”nu hamnar jag i rullstol”.

— Det har tagit på självförtroendet att få en diagnos som så ung; jag känner mig inte så mycket för världen. Jag kan bli arg på mig själv för att jag inte längre orkar bära tvätten tre trappor upp till lägenheten. Jag önskar att alla förstod att man inte är lat som inte kan göra vissa saker. Jag är rädd att vissa tittar på mig och tänker ”hon är ju så ung, hon borde klara mer”.

Läs mer om Nikki här.

Fakta om MS

  • I Sverige finns det cirka 18 000 personer som har MS.
  • Sjukdomen bryter ofta ut mellan 15 och 55 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män får MS.
  • Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas.
  • I dag finns ingen medicin som botar MS men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Tomas Olsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Virus och gener kan samverka vid MS

Antikroppar mot Epstein-Barr-viruset kan felaktigt angripa ett protein i hjärnan, vilket kan bidra till utvecklingen av MS. Fynden kan på sikt leda till bättre diagnostik och behandling av MS. Studien har fått stöd från Hjärnfonden.
Tuva Malmström

Tuva fick MS som 18-åring

Från att ha varit en vanlig och aktiv 18-åring fick Tuva Malmström chockbeskedet att hon fått MS. Livet förändrades över en natt. Nu vill hon arbeta för att sprida kunskap om sjukdomen och samla in pengar till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Josefine Särneholm genomgick en autolog blodstamcellstransplantation som behandling för sin MS.

Autolog blodstamcells-transplantation mot MS

För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta

Följ oss

InstagramFacebookTwitterLinkedInYouTube