Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Schizofreni

Lästid: 2 minuter

World Schizofrenia Awareness day

Den 24 maj uppmärksammas schizofreni på många platser i världen. I Sverige har cirka 35 000 personer sjukdomen, 20 miljoner i hela världen.

Ung deprimerad man ser ut genom fönstret.

Schizofreni drabbar mest yngre personer mellan 18 och 35 år.

Schizofreni är en kronisk och allvarlig psykiatrisk sjukdom som tillhör gruppen psykossjukdomar. Sjukdomen angriper det allra mest privata – känslolivet, personligheten, den kognitiva förmågan och minnet. Den som har schizofreni kan få hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning.

Schizofreni drabbar ofta den unga människan, just när hon är på väg in i vuxenlivet. Det blir för många en livslång sjukdom där överdödligheten är stor. Livslängden är närmare 20 år kortare än för människor i genomsnitt.

Det finns idag mediciner som lindrar symtomen och kan ta bort rösterna och göra personen mindre misstänksam men det är en tredjedel av patienterna som inte blir bättre av de behandlingar som finns.

Den största riskfaktorn för att få schizofreni är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna.

Porträtt av Susanne Bejerot, professor i psykiatri vid Örebro universitet.

Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, forskar om schizofreni.

Forskning om schizofreni

Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.

-Vi ska testa ett läkemedel, rituximab, på patienter med schizofreni som inte svarar på de behandlingar som finns att tillgå idag. Rituximab används idag framgångsrikt mot MS och ledgångsreumatism. Det är ett medel som dämpar inflammation och det finns en hel del forskning som tyder på att inflammation i hjärnan kan vara en bidragande orsak till schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, säger Susanne Bejerot.

Läs mer om forskningen här
Funda Orhan sitter i ett labb framför ett mikroskop.

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni.

Vad  orsakar schizofreni?

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.

-Bildandet och eliminering av synapser (kopplingar mellan nervceller) är en viktig process i den normala hjärnans utveckling. Under tidig barndom sker först en intensiv ökning av antalet synapser. Senare under tonåren rensas funktionellt överflödiga synapser bort. Utvecklingen av schizofreni kan bero på störningar i den processen. Syftet med detta projekt är att utreda mekanismerna som gör att synapser elimineras och hur avvikelser kan bidra till uppkomsten av sjukdomen, säger Funda Orhan.

Läs mer om forskningen här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Jens Carlsson.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer

“Ett bättre liv är möjligt”

Efter att Patrik fått läkemedlet i en lovande schizofrenistudie märkte han en stor effekt – livet började återvända. Men studien riskerar att köra fast och Patrik får inga fler doser.
Läs mer
Porträtt av Susanne Bejerot, professor i psykiatri vid Örebro universitet.

Lovande läkemedel mot schizofreni har fastnat på studienivå

Patienter rapporterar att de fått sina liv tillbaka, ändå har en lovande psykosstudie stött på problem. Fler deltagare krävs för att den ska kunna avslutas och resultaten komma till användning.
Läs mer
Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Läs mer
Porträtt av Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta