Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Harald Lund.

Harald Lund, Hjärnfondens stipendiat. forskar på Karolinska Institutet. Han vill ta reda på vilken roll makrofager har för kronisk smärta.

Harald Lund vill ta reda på vilken roll immunförsvaret har vid kronisk smärta

Makrofager är en celltyp som tillhör immunförsvaret. Skador eller inflammation i det perifera nervsystemet leder ofta till kronisk smärta och en ansamling av makrofager. Harald Lund, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om vilken roll makrofagerna har vid kronisk smärta.

Namn: Harald Lund
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Makrofager i det perifera nervsystemet 

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka? 

Makrofager är en celltyp som tillhör kroppens immunförsvar. De finns i samtliga organ där de utför uppgifter som är skräddarsydda för vävnadens behov; i lungorna rensar makrofager bort partiklar från inandningsluften, hjärnans makrofager hjälper till med synapsbildning mellan nervceller och i tarmmuskulaturen finns makrofager som stimulerar tarmrörelser. Men vad har makrofager för funktion i det perifera nervsystemet  – i de nervtrådar som kopplar samman kroppens alla organ och ryggmärgen? Om detta vet vi väldigt lite och mitt mål är att kunna svara på den frågan.  

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av smärta?

Skador på eller inflammation i det perifera nervsystemet leder ofta till kronisk smärta och en ansamling av makrofager i vävnaden. En hypotes är att makrofagerna programmeras om av vävnadsskadan vilket bidrar till att bibehålla smärtan. Genom att studera makrofagernas funktion vid normala tillstånd har vi en större möjlighet att förstå vad som går fel vid skada/sjukdom. Detta kan också ge oss en förståelse för hur vi ska kunna programmera om makrofagerna för att kunna behandla smärta Men vad har makrofager för funktion i det perifera nervsystemet

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Makrofager har unika funktioner i varje organ men deras ursprung är detsamma. Alltså är organets mikromiljö – dvs de andra celler som vistas i vävnaden och de signalämnen som de producerar – av betydelse för att skola in makrofagerna. Med andra ord, vilka är faktorerna som instruerar en makrofag att bli en lung-makrofag, en hjärn-makrofag eller en tarm-makrofag? Detta är en av de stora frågorna inom makrofagfältet i dagsläget.  

 Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

 Hjärnan är otroligt vacker under mikroskopet!  

 Vad är din drivkraft som forskare? 

 Nyfikenhet, nyfikenhet, nyfikenhet! 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Saida Hadjab research group i ett forskningslabb.

Hopp om ny behandling för patienter med kronisk smärta

En ny studie från Karolinska Institutet ger hopp till patienter som lider av kronisk smärta. Genom att kartlägga genetisk aktivitet hoppas forskarna kunna utveckla nya behandlingsmetoder som inte leder till beroende, vilket dagens behandlingar ofta gör.
Läs mer
Porträtt av Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater.

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.
Läs mer
Separata porträtt på Ardem Patapoutian och David Julius.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021

I dag är det nobeldagen och nobelprisen delas ut. Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin belönas för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckterna kan bana vägen till att utveckla nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.
Läs mer
Porträtt av Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jie Su vill hitta läkemedel mot smärta

Ledgångsreumatism är en autoimmun och smärtsam sjukdom som omkring 0,5-1 procent av befolkningen lider av. Att hitta en efffektiv smärtlindring är fokus för Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.
Läs mer
Karin Lundegård sitter vid sitt skrivbord och dator.

Karin Lundengård använder datormodeller för att förstå hur hjärnan fungerar

Karin Lundengård är en av Hjärnfondens stipendiater. Hon bygger datormodeller för att hjälpa personer som fått en whiplash-skada att ändra sitt rörelsemönster.
Läs mer
Porträtt av Marina Franck.

Marina Franck forskar om smärta och klåda

Marina Franck har fått Hjärnfondens postdoktorala stipendium. Hon vill ta reda på vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda, tillstånd som drabbar många människor och där det idag saknas effektiv behandling för många.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta