Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Olafur Sveinsson undersöker riskfaktorer för att dö i epilepsi

Det finns ungefär 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Livslängden är förkortad för personer som har sjukdomen. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta fram ny behandling som som kan användas för att minska dödligheten.

Porträtt av Olafur Sveinsson.

Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om epilepsi vid Karolinska Institutet.

Namn: Olafur Sveinsson
Universitet: Karolinska institutet i samarbete med Karolinska universitetssjukhus
Hemort: Kommer från Reykjavik, Island
Forskningsområde: Mortalitet vid epilepsi: dödsorsaker, riskfaktorer och potentiell prevention med fokus på suicid och plötslig oväntad död (SUDEP)

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Den förväntade livslängden är förkortad för personer med epilepsi. Mortaliteten (dödligheten) har uppskattats till 2–3 gånger högre än förväntat. En betydande del av den förhöjda mortaliteten är på grund av plötslig oväntad död (SUDEP) och självmord. SUDEP har uppskattats vara den nästa främsta (efter stroke) orsaken till förlorade livsår bland neurologiska sjukdomar. Jag undersöker riskfaktorer och potentiell prevention för ovannämnda dödsorsaker.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer med epilepsi?

Projektet förväntas generera ny kunskap som direkt kan tillämpas på handläggning av alla personer med epilepsi. Det gäller såväl individuell information om risker som strategier för att reducera risk för epilepsirelaterad död. Överdödligheten förväntas minska genom att resultat används i klinisk praxis och högriskpatienter delges en intensivare och mer anpassad behandling.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det är att kunna inhämta tillräckligt mycket kvalitetsinformation så att analyserna och slutsatserna blir bra.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hjärnan är för mig uppenbart det mest intressanta organet och styr det mesta. Som neurolog är det underbart att kunna lokalisera orsaken till sjukdomen i hjärnan efter endast anamnes (patientens sjukdomshistoria) och undersökning.

Vad är din drivkraft som forskare?

Det är att kunna generera kunskap som kan hjälpa mina och andras patienter.

Läs mer om epilepsi här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta