Hjärnfonden
Ge en gåva

En kväll om Alzheimerforskningen

Omkring 100 000 svenskar är drabbade av Alzheimers sjukdom. Det saknas botemedel men forskningen går framåt. Lyssna på tre av Sveriges främsta hjärnforskare som berättar om den spännande utvecklingen inom Alzheimerforskningen.

Det här är en inspelning från vårt seminarium om Alzheimer den 7 september 2021 på Nobelmuseet i Stockholm. Klicka på pilen i bilden ova och se seminariet.

Medverkande:

Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Janne Johansson, professor i biologisk demensforskning och prefekt på Bio Nut, Institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet.

Kaj Blennow, professor och överläkare chef för Neurokemiska Laboratoriet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och Göteborgs universitet.

Tomas Bacoccolli, entreprenör och anhörig.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta