Sjuksköterska hjälper man att gå med hjälp av en rollator Den som har Parkinsons sjukdom har ofta svårt att röra sig. Yvonne Johansson, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå vad det beror på.

Yvonne Johansson vill förstå vad som orsakar Parkinson

Vilken roll spelar hjärnbarken i sjukdomsbilden vid Parkinsons sjukdom? Det är fokus för Yvonne Johanssons forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Namn: Yvonne Johansson
Universitet: Karolinska Institutet
Var kommer du ifrån: Tyskland
Forskningsområde: Rörelsekontroll och rörelsestörningar

Yvonne Johansson, Hjärnfondens stipendiatJag studerar Parkinsons sjukdom, en vanlig neurodegenerativ sjukdom som drabbar cirka en procent  av alla svenskar  över 65 år.  Parkinsons sjukdom påverkar de basala ganglierna, en struktur i hjärnan som är viktig för urval och utförande av rörelser.

Parkinsonpatienter har stora svårigheter att röra sig men har också ett brett spektrum av andra symtom. Ett viktigt kännetecken för Parkinsons sjukdom är förlusten av dopaminproducerande nervceller i de basala ganglierna. Det är ett forskningsområde som  studerats ingående tidigare. Det finns dock fler och fler bevis för att hjärnbarken också spelar en viktig roll i sjukdomsbilden vid Parkinsons sjukdom.

Störda signaler mellan olika delar av hjärnan

Hjärnbarken signalerar till striatum, en del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser i de basala ganglierna. Det finns ny forskning som tyder på att störningar i signalöverföringen från barken till striatum föregår förlusten av dopaminproducerande nervceller. Hur kommunikationen mellan hjärnbark och striatum sker är dock ännu inte helt klarlagt.

Hur kommer dina resultat att hjälpa personer med Parkinsons sjukdom?

Mitt mål är att ge nya insikter om de förändringar som sker i och mellan nervceller vid Parkinsons sjukdom. Mer specifikt kommer jag att använda toppmoderna tekniker för att studera signalöverföringen mellan hjärnbarken och striatum i försöksdjur som antingen är friska eller har en modell av Parkinsons sjukdom.

Forskningen kommer att hjälpa oss att få en bättre grundläggande förståelse för  kommunikationen mellan hjärnbarken och striatum och vilken roll den spelar  i utvecklingen av Parkinsons sjukdom. En grundlig kunskap om sjukdomsmekanismerna bakom Parkinsons sjukdom är avgörande för att vi ska kunna utveckla verktyg för tidig diagnostik och för att förbättra behandlingen av Parkinsonpatienter.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

En av de största utmaningarna i studier av Parkinsons sjukdom är att de flesta fall är idiopatiska, dvs att orsaken till sjukdomen är okänd. Därför är det inte förvånande att det fortfarande är omtvistat om vad som sker i hjärnan och som leder till symtomen på sjukdomen. Vilket kommer först –  förlusten av dopaminproducerande  nervceller eller förändringarna av kommunikationen mellan hjärnbark och striatum?  Forskning som syftar till att förstå det kan därför främja vår förståelse av denna sjukdom på många sätt.

Vad fick dig att bli hjärnforskare?

Jag var alltid fascinerad av hjärnan och hur denna struktur kan utföra ett så stort antal komplexa funktioner. Under mina studier i Tyskland och Sverige har jag haft möjlighet att ta neurovetenskapliga kurser och arbeta med mindre forskningsprojekt i olika laboratorier, vilket stärkte mitt intresse för hjärnan och i slutändan ledde till en doktorsexamen i neurovetenskap och min nuvarande forskning.

Vad motiverar dig som forskare?

Nyfikenhet!

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.