Sjuksköterska hjälper man att gå med hjälp av en rollator Den som har Parkinsons sjukdom har ofta svårt att röra sig. Yvonne Johansson, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå vad det beror på.

Yvonne Johansson vill förstå vad som orsakar Parkinson

Vilken roll spelar hjärnbarken i sjukdomsbilden vid Parkinsons sjukdom? Det är fokus för Yvonne Johanssons forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Namn: Yvonne Johansson
Universitet: Karolinska Institutet
Var kommer du ifrån: Tyskland
Forskningsområde: Rörelsekontroll och rörelsestörningar

Yvonne Johansson, Hjärnfondens stipendiatJag studerar Parkinsons sjukdom, en vanlig neurodegenerativ sjukdom som drabbar cirka en procent  av alla svenskar  över 65 år.  Parkinsons sjukdom påverkar de basala ganglierna, en struktur i hjärnan som är viktig för urval och utförande av rörelser.

Parkinsonpatienter har stora svårigheter att röra sig men har också ett brett spektrum av andra symtom. Ett viktigt kännetecken för Parkinsons sjukdom är förlusten av dopaminproducerande nervceller i de basala ganglierna. Det är ett forskningsområde som  studerats ingående tidigare. Det finns dock fler och fler bevis för att hjärnbarken också spelar en viktig roll i sjukdomsbilden vid Parkinsons sjukdom.

Störda signaler mellan olika delar av hjärnan

Hjärnbarken signalerar till striatum, en del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser i de basala ganglierna. Det finns ny forskning som tyder på att störningar i signalöverföringen från barken till striatum föregår förlusten av dopaminproducerande nervceller. Hur kommunikationen mellan hjärnbark och striatum sker är dock ännu inte helt klarlagt.

Hur kommer dina resultat att hjälpa personer med Parkinsons sjukdom?

Mitt mål är att ge nya insikter om de förändringar som sker i och mellan nervceller vid Parkinsons sjukdom. Mer specifikt kommer jag att använda toppmoderna tekniker för att studera signalöverföringen mellan hjärnbarken och striatum i försöksdjur som antingen är friska eller har en modell av Parkinsons sjukdom.

Forskningen kommer att hjälpa oss att få en bättre grundläggande förståelse för  kommunikationen mellan hjärnbarken och striatum och vilken roll den spelar  i utvecklingen av Parkinsons sjukdom. En grundlig kunskap om sjukdomsmekanismerna bakom Parkinsons sjukdom är avgörande för att vi ska kunna utveckla verktyg för tidig diagnostik och för att förbättra behandlingen av Parkinsonpatienter.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

En av de största utmaningarna i studier av Parkinsons sjukdom är att de flesta fall är idiopatiska, dvs att orsaken till sjukdomen är okänd. Därför är det inte förvånande att det fortfarande är omtvistat om vad som sker i hjärnan och som leder till symtomen på sjukdomen. Vilket kommer först –  förlusten av dopaminproducerande  nervceller eller förändringarna av kommunikationen mellan hjärnbark och striatum?  Forskning som syftar till att förstå det kan därför främja vår förståelse av denna sjukdom på många sätt.

Vad fick dig att bli hjärnforskare?

Jag var alltid fascinerad av hjärnan och hur denna struktur kan utföra ett så stort antal komplexa funktioner. Under mina studier i Tyskland och Sverige har jag haft möjlighet att ta neurovetenskapliga kurser och arbeta med mindre forskningsprojekt i olika laboratorier, vilket stärkte mitt intresse för hjärnan och i slutändan ledde till en doktorsexamen i neurovetenskap och min nuvarande forskning.

Vad motiverar dig som forskare?

Nyfikenhet!

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.

Två kvinnliga forskare på laboratoriet

Tolv lovande forskare får Hjärnfondens stipendium

Hjärnfonden har beslutat att dela ut stipendier till 12 forskare vid 5 lärosäten. Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige.

Illustration med manligt och kvinnligt huvud i profil fyllt med pusselbitar.

Hannah Hochgerner studerar skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor

Genom att använda avancerade molekylära tekniker vill hon förstå vilka cellulära processer i hjärnan som ger upphov till skillnader i socialt beteende hos män och kvinnor. Hannah är en av Hjärnfondens stipendiater.

Avbildning av hjärnan med PET

Granville Matheson använder PET för att studera hjärnans kemi

Granville Matheson är en av Hjärnfondens stipendiater. Han utvecklar en metod för att med hjälp av PET – en avbildningsteknik – undersöka hjärnans kemi hos deprimerade personer.

Mikael Tiger, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikael Tiger vill förbättra behandlingen av depression

Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.

Maria Jonson vill veta hur vissa nervceller motstår sjukdom

Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.