Hjärnfonden
Ge en gåva
Flera personer sitter vid sina skrivbord i ett öppet kontorslandskap.

Nu återvänder många till sin arbetsplats efter att ha jobbat hemma under pandemin. Pröva er fram till ”det nya normala”, men kom ihåg att hjärnan fortfarande har samma behov som förut.

Så mår hjärnan bra på jobbet

Nu återvänder många till sin arbetsplats efter att ha arbetat hemma under pandemin. Hur ska du göra för att hjärnan ska må bra på jobbet? Här är några tips för ökad prestation, koncentration och välmående. Oavsett om du arbetar hemma eller på kontoret. Artikeln är framför allt skriven för dig som har ett ”skrivbordsjobb”.

Hitta bästa lösningarna tillsammans

Pandemin har klingat av och många av oss har återvänt till arbetsplatserna. Nu har vi chansen att fundera över vad som fungerat bra och dåligt under den långa perioden med hemmajobb. Pröva er fram till ”det nya normala”, men kom ihåg att hjärnan fortfarande har samma behov som förut.

De flesta mår bra av tydlighet och förutsägbarhet så långt det går. Se till att det finns en tydlig dagordning för möten, oavsett om de är fysiska eller digitala, och se till att alla får komma till tals. Lägg in pauser i längre möten. Det är viktigt för välmående och prestation att känna sig sedd och uppskattad av chefen och kolleger. Lyssna på varandra och tacka varandra!

Rör på dig

Du har hört det förut, men det tål att upprepas. Regelbunden motion ger dig bättre kondition och stärker hjärta och kärl. Motion minskar också stresshormoner och ökar endorfiner i kroppen som gör att du känner dig glad. Även hjärnan mår bra av rörelse. Du får bättre minne, får lättare för att lära dig nya saker, lösa problem och att koncentrera dig.

Enligt svenska myndigheters rekommendation bör alla vuxna vara fysiskt aktiva i sammanlagt 30 minuter varje dag. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel en rask promenad.

Man kommer långt med vardagsmotion. Ta trapporna i stället för hissen. Cykla i stället för att ta bilen eller bussen. Ta en promenad på lunchen – det ger även viktigt dagsljus. Se till att ta rörelsepauser under arbetsdagen. Varje gång du ökar din rörelse, ökar syresättningen av hjärnan.

Minska avbrotten

Vi blir avbrutna hela tiden på våra jobb. Antingen av kolleger i öppna kontorsmiljöer eller av notifikationer från e-postprogrammet eller olika appar. Det finns undersökningar som visar att en genomsnittlig kontorsarbetare bara får jobba ostört i 11 minuter. Och när man har blivit avbruten tar det en god stund att återvända till uppgiften.

Så gör vad du kan för att minska avbrotten. Se till att ha perioder under dagen då du lägger bort mobilen. Stäng av notifikationer från mejl och andra program på datorn. Svara på mejl vid ett eller ett par tillfällen under dagen, inte hela tiden. Samla ihop arbetsuppgifter av liknande karaktär och gör dem i ett block.

Kanske har du en viss tid på dagen då din koncentrationsförmåga är som bäst. Då passar du på att göra uppgifter som kräver djupfokus. När hjärnan har blivit trött kan du beta av andra uppgifter som kräver mindre av dig.

Öva upp din koncentrationsförmåga

Vissa säger att förmågan att kunna koncentrera sig kommer att vara hårdvaluta i framtidens samhälle. Redan idag är lättsmält underhållning ständigt närvarande och det är lätt att tappa fokus. Öva upp din koncentrationsförmåga genom att lägga bort mobilen och läsa en bok, lyssna på en podd, lösa ett korsord eller något annat som kräver lite mer av dig än ”slösurfande” på mobilen. Även om avkoppling och återhämtning naturligtvis är viktigt!

Återhämtning

Apropå återhämtning – se till att göra plats för det i tillvaron. Vi klarar perioder av stress om vi ser till att vila och återhämta oss. Fyll inte varje vaken stund med aktivitet eller hushållsarbete. Titta på serier, läs en bok, bläddra i en tidning, prata med en vän eller bara ”slappa”. Det är bra avkoppling som ger återhämtning och vila för både kroppen och hjärnan.

Att sova gott är naturligtvis också viktigt – här kan du läsa mer om god sömn.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En grafisk bild för Hjärnfondens podcastserie I mina tankar.

Den 28 maj släpps podcastserien “I mina tankar”

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?

Ny rapport: Hjärnans sjukdomar går att förebygga

En ny rapport från IHE, på uppdrag av Hjärnfonden, undersöker hur riskfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och social isolering påverkar hjärnans sjukdomar. Rapporten visar att många hjärnsjukdomar delvis går att förebygga, vilket skulle bespara individer lidande och samhället stora kostnader.
Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.
Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Kärleken sitter i hjärnan

Vad händer i hjärnan och kroppen när vi blir förälskade? Nervsignaler från hjärnans limbiska system skickas ut till hela kroppen och vi svettas, får spänningar i magen, hjärtat börjar slå snabbare och vi kan inte sluta tänka på föremålet för vår kärlek. Faktum är att förälskelsen är som en beroendesjukdom. Hjärnforskaren Åke Pålshammar reder ut begreppen om varför det känns som att kärleken sitter i hjärtat, när den i själva verket sitter i hjärnan.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta