Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 1 minut

Sorgen över att ha Alzheimers sjukdom

Ulrika Harmsen, är 45 år och för drygt ett år sedan fick hon veta att hon har en demenssjukdom. Här berättar hon om hur svårt det ibland är att hantera den sjukdom hon drabbats av och den sorg hon känner.

Ett vitt blockljus på ett träbord.

Mitt hjärta blöder när de mörka tankarna tar över. De tyngsta dagarna är hemska. Jag befinner mig i en lång och nattsvart sorg, trots att jag vet hur meningslöst det är. Att det bara får mig att må sämre. Jag vet att jag behöver fokusera på det som fungerar, för det är mycket som fortfarande gör det. Som min läkare sade till mig:

Din hjärna är mycket mera frisk än sjuk

Ändå sörjer jag att jag nog inte kommer vara tillräckligt klar i huvudet för att kunna glädjas med barnen när de flyttar hemifrån. Om jag ens lever då. Jag sörjer att jag troligen inte kommer få uppleva glädjen i att bli mormor. Att jag kommer bli beroende av andra. Att bli en belastning för mina nära.

Jag är också rädd för hur det ska bli. Hur kommer jag bli behandlad av andra? Hur kommer min personlighet förändras? Tänk om jag blir outhärdlig att vara med? Tankarna smyger sig först på men attackerar därefter blixtsnabbt. Rädsla, oro och tvivel.

Men mest av allt sorg.

Ulrika delade med sig av sin vardag på Hjärnfondens instagramkonto under september. Vi kommer att publicera några av hennes texter här. Här berättar hon hur det var att få diagnosen.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta