Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Lars Olson

Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Lästid: 2 minuter

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.

Porträtt av Lars Olson.

Hjärnan är vårt både viktigaste och mest komplexa organ. Därför är det inte förvånande att sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår. Däremot upphör jag aldrig att förvånas över att hjärnforskningen, trots detta, fortfarande har förhållandevis små resurser. Därför är jag så tacksam för ditt stöd till Hjärnfonden. Människor som du är avgörande för svensk hjärnforskning – tillsammans har vi gjort många framsteg möjliga. Tyvärr räcker inte det.

Många drabbas alltjämt hårt av exempelvis stroke, Alzheimer, Parkinson, bipolär sjukdom, MS, depression, ryggmärgsskador, migrän, beroendesjukdomar och ALS. Efter två år med pandemin har vi dessutom sett ett stort behov av nya kunskaper om hur coronaviruset andra smittämnen påverkar nervsystemet. Vi måste helt enkelt nå nya genombrott.

Jag säger inte att det är enkelt, tvärtom. Det blev nyligen smärtsamt tydligt för mig personligen. För bara några månader sedan avled en god vän från skoltiden i sviterna av Parkinsons sjukdom. Det var sorgligt, men också frustrerande – jag har ägnat många år åt att finna nya behandlingar för denna sjukdom. Idag saknas det nämligen läkemedel som varaktigt stoppar Parkinson. Tyvärr ser det ut på samma sätt rörande många av hjärnans sjukdomar.

Tack vare Hjärnfondens givare finns i vårt land avancerad hjärnforskning som ger oss hopp. Vi lär oss mer om potentialen hos stamceller och hjärnans egen förmåga att bilda nya nervceller. Utvecklingen av implantat som kan lindra symptom eller kompensera för funktionsnedsättningar är också mycket intressant. Vi får dessutom allt vassare metoder att skräddarsy molekyler, vilket kan skynda på utvecklingen av nya läkemedel.

Förhoppningsvis kommer den fascinerande hjärnforskningen att resultera i behandlingar som minskar lidande och räddar liv. Med din hjälp ökar sannolikheten för detta. Varje krona är viktig, eftersom statens anslag till hjärnforskningen inte räcker till. Var med och bana väg för nästa stora genombrott – ge en gåva redan idag!

Vänliga hälsningar,

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så gör din gåva skillnad

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Agnes Olsson.

Agnes ville göra skillnad – samlade in 100 000 kronor

Hur samlar man in 100 000 kronor till hjärnforskningen som 18-åring? För Agnes Olsson började det med en enkel fråga: Vad hindrar mig från att försöka? Nu vill hon inspirera fler att starta egna insamlingar.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta