Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Lars Olson

Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Lästid: 2 minuter

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.

Porträtt av Lars Olson.

Hjärnan är vårt både viktigaste och mest komplexa organ. Därför är det inte förvånande att sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår. Däremot upphör jag aldrig att förvånas över att hjärnforskningen, trots detta, fortfarande har förhållandevis små resurser. Därför är jag så tacksam för ditt stöd till Hjärnfonden. Människor som du är avgörande för svensk hjärnforskning – tillsammans har vi gjort många framsteg möjliga. Tyvärr räcker inte det.

Många drabbas alltjämt hårt av exempelvis stroke, Alzheimer, Parkinson, bipolär sjukdom, MS, depression, ryggmärgsskador, migrän, beroendesjukdomar och ALS. Efter två år med pandemin har vi dessutom sett ett stort behov av nya kunskaper om hur coronaviruset andra smittämnen påverkar nervsystemet. Vi måste helt enkelt nå nya genombrott.

Jag säger inte att det är enkelt, tvärtom. Det blev nyligen smärtsamt tydligt för mig personligen. För bara några månader sedan avled en god vän från skoltiden i sviterna av Parkinsons sjukdom. Det var sorgligt, men också frustrerande – jag har ägnat många år åt att finna nya behandlingar för denna sjukdom. Idag saknas det nämligen läkemedel som varaktigt stoppar Parkinson. Tyvärr ser det ut på samma sätt rörande många av hjärnans sjukdomar.

Tack vare Hjärnfondens givare finns i vårt land avancerad hjärnforskning som ger oss hopp. Vi lär oss mer om potentialen hos stamceller och hjärnans egen förmåga att bilda nya nervceller. Utvecklingen av implantat som kan lindra symptom eller kompensera för funktionsnedsättningar är också mycket intressant. Vi får dessutom allt vassare metoder att skräddarsy molekyler, vilket kan skynda på utvecklingen av nya läkemedel.

Förhoppningsvis kommer den fascinerande hjärnforskningen att resultera i behandlingar som minskar lidande och räddar liv. Med din hjälp ökar sannolikheten för detta. Varje krona är viktig, eftersom statens anslag till hjärnforskningen inte räcker till. Var med och bana väg för nästa stora genombrott – ge en gåva redan idag!

Vänliga hälsningar,

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så gör din gåva skillnad

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Torsten sitter med sina barn i soffan.

ALS-sjuka fembarnspappan samlar in rekordsumma till forskningen

Torsten Gabrielsson, 42, har den obotliga nervsjukdomen ALS. Han har också samlat in över tre miljoner till forskningen. “Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom”.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta