Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: ALS

Lästid: 3 minuter

"Känns som att ALS har sprungit över hans kropp"

Claes Buxfeldt var 54 år när han i september 2019 fick diagnosen ALS, en neurodegenerativ sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör, vilket leder till muskelförtvining och förlamning. Sjukdomen har haft ett snabbt förlopp och idag kan han bara kommunicera med ögonen. Här berättar Claes och hans fru Kerstin om sjukdomen och varför forskningen är så viktig.

Porträtt av Claes Buxfeldt.

I april 2019 kom första tecknet på att något var fel.

– Claes ramlade när han var ute och målade under påsken. Det bara hände och han kunde inte förklara varför. Han trillade flera gånger i maj och vi förstod att han behövde söka vård, säger Kerstin.

När de ser tillbaka så tycker de att Claes hade känt sig ovanligt trött sedan hösten 2018.

Fick diagnosen ALS

Under sommaren 2019 gjordes många undersökningar på Carlanderska sjukhuset i Göteborg och Claes remitterades sedan till Sahlgrenska sjukhuset och i september 2019 fick han diagnosen ALS. Ett svårt och tungt besked att få. Idag får Claes fantastisk vård av ALS-teamet på Sahlgrenska sjukhuset, ett professionellt och välfungerande team enligt Kerstin. Han bor hemma och får hjälp dygnet runt av två assistenter.

Efter att Claes fått diagnosen läste han mycket om ALS för att ta reda på så mycket som möjligt, kanske ett sätt att bearbeta beskedet men också naturligt för honom som har jobbat i läkemedelsindustrin i 30 år.

ALS-forskningen viktig

Fram till sjukskrivningen i september 2020 jobbade han heltid med strategisk rådgivning på företaget NDA, där han fortfarande har anställning. Under sin långa karriär har han haft flera ledande positioner inom läkemedelsindustrin och bla arbetat med forskning om Alzheimers sjukdom på avdelningen för hälsoekonomi på Astrazeneca i Södertälje.

För Claes är forskningen väldigt viktig, det är det enda sättet att hitta nya behandlingar som kan lindra eller bota ALS. Genom att berätta om sin sjukdom och vara ett ansikte utåt för sjukdomen hoppas han att fler förstår hur viktig forskningen är och att det behövs mer resurser för att nå nya framsteg.

Snabbt sjukdomsförlopp

Trots den svåra sjukdomen har Claes och Kerstin en positiv och konstruktiv livssyn.

– När Claes fick diagnosen agerade vi snabbt. Vi sålde huset och köpte en lägenhet. Vi ordnade med framtidsfullmakt och testamente. Vi ville ligga före sjukdomen men det har visat sig vara svårt.

Claes beskriver det som att ALS har sprungit över hans kropp, att det känts som om de har befunnit sig på en autobahn. Från de första symtomen vintern 2019 har det gått väldigt fort och idag får han näringslösning direkt in i blodet, andas med hjälp av en ventilator och sitter i en permobil. Både Claes och Kerstin känner att sjukdomen bromsade in lite när han fick hjälp med andningen. Han fick en annan blick och en annan färg på kinderna.

Kommunicerar med ögonrörelser

Med Kerstins hjälp kommunicerar Claes med ögonrörelser. Hon bokstaverar orden och Claes indikerar när det är rätt bokstav. Han blinkar en gång eller höjer på ena ögonbrynet för ja och säger nej genom att titta åt sidan.

– Claes var och är fortfarande den skarpaste kniven i lådan. Varje dag tittar han på TV och är väldigt intresserad av samhällsprogram. Han tycker om att umgås med familj, släkt och vänner och det gör vi fortfarande. I morgon ska vi på konsert i konserthuset med några vänner, berättar Kerstin.

Läs mer om ALS

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Torsten sitter med sina barn i soffan.

ALS-sjuka fembarnspappan samlar in rekordsumma till forskningen

Torsten Gabrielsson, 42, har den obotliga nervsjukdomen ALS. Han har också samlat in över tre miljoner till forskningen. “Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom”.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta