Hjärnfonden
Ge en gåva
Claes Buxfeldt har ALS

” Känns som att ALS har sprungit över hans kropp”

Claes Buxfeldt var 54 år när han i september 2019 fick diagnosen ALS, en neurodegenerativ sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör, vilket leder till muskelförtvining och förlamning. Sjukdomen har haft ett snabbt förlopp och idag kan han bara kommunicera med ögonen. Här berättar Claes och hans fru Kerstin om sjukdomen och varför forskningen är så viktig.

I april 2019 kom första tecknet på att något var fel.

– Claes ramlade när han var ute och målade under påsken. Det bara hände och han kunde inte förklara varför. Han trillade flera gånger i maj och vi förstod att han behövde söka vård, säger Kerstin.

När de ser tillbaka så tycker de att Claes hade känt sig ovanligt trött sedan hösten 2018.

Fick diagnosen ALS

Under sommaren 2019 gjordes många undersökningar på Carlanderska sjukhuset i Göteborg och Claes remitterades sedan till Sahlgrenska sjukhuset och i september 2019 fick han diagnosen ALS. Ett svårt och tungt besked att få. Idag får Claes fantastisk vård av ALS-teamet på Sahlgrenska sjukhuset, ett professionellt och välfungerande team enligt Kerstin. Han bor hemma och får hjälp dygnet runt av två assistenter.

Efter att Claes fått diagnosen läste han mycket om ALS för att ta reda på så mycket som möjligt, kanske ett sätt att bearbeta beskedet men också naturligt för honom som har jobbat i läkemedelsindustrin i 30 år.

ALS-forskningen viktig

Fram till sjukskrivningen i september 2020 jobbade han heltid med strategisk rådgivning på företaget NDA, där han fortfarande har anställning. Under sin långa karriär har han haft flera ledande positioner inom läkemedelsindustrin och bla arbetat med forskning om Alzheimers sjukdom på avdelningen för hälsoekonomi på Astrazeneca i Södertälje.

För Claes är forskningen väldigt viktig, det är det enda sättet att hitta nya behandlingar som kan lindra eller bota ALS. Genom att berätta om sin sjukdom och vara ett ansikte utåt för sjukdomen hoppas han att fler förstår hur viktig forskningen är och att det behövs mer resurser för att nå nya framsteg.

Snabbt sjukdomsförlopp

Trots den svåra sjukdomen har Claes och Kerstin en positiv och konstruktiv livssyn.

– När Claes fick diagnosen agerade vi snabbt. Vi sålde huset och köpte en lägenhet. Vi ordnade med framtidsfullmakt och testamente. Vi ville ligga före sjukdomen men det har visat sig vara svårt.

Claes beskriver det som att ALS har sprungit över hans kropp, att det känts som om de har befunnit sig på en autobahn. Från de första symtomen vintern 2019 har det gått väldigt fort och idag får han näringslösning direkt in i blodet, andas med hjälp av en ventilator och sitter i en permobil. Både Claes och Kerstin känner att sjukdomen bromsade in lite när han fick hjälp med andningen. Han fick en annan blick och en annan färg på kinderna.

Kommunicerar med ögonrörelser

Med Kerstins hjälp kommunicerar Claes med ögonrörelser. Hon bokstaverar orden och Claes indikerar när det är rätt bokstav. Han blinkar en gång eller höjer på ena ögonbrynet för ja och säger nej genom att titta åt sidan.

– Claes var och är fortfarande den skarpaste kniven i lådan. Varje dag tittar han på TV och är väldigt intresserad av samhällsprogram. Han tycker om att umgås med familj, släkt och vänner och det gör vi fortfarande. I morgon ska vi på konsert i konserthuset med några vänner, berättar Kerstin.



Swisha din gåva nu
 

Relaterat

Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
När Susan drabbades av ALS fick hennes ex-man och döttrar vårda henne.

Fredriks ex-fru fick ALS: “Vi befann oss i dödens väntrum”

När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet från samhället hade varit bättre.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Patienten tillhör de 2–6 procent som har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-anlaget. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta