Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Lecanemab är utvecklad för att selektivt binda till toxiska protofibriller av amyloid-beta som ansamlas i hjärnan hos Alzheimerpatienter. I fas-3 studien, det sista steget i läkemedelsutveckling, ingick 1795 personer med tidig Alzheimers sjukdom. Resultaten som nu rapporteras visar att lecanemab kan bromsa sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Efter 18 månader hade gruppen som behandlats med lecanemab 27 procents minskad klinisk försämring på kognition i jämförelse med gruppen som behandlats med placebo. Försämringen mättes med en etablerad bedömningsskala för symtomen vid demenssjukdom. Dessutom såg man en minskning av mängden amyloida plack hos gruppen som behandlats med antikroppen.

Hjärnforskning som ger resultat

Utvecklingen av lecanemab bygger på forskning som gjordes av Lars Lannfelts grupp vid Uppsala universitet på 1990-talet med stöd från bl a Hjärnfonden. Forskarna hittade en genetisk förändring som skapar ett förstadium, protofibriller,  till det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimer. Fynden gav idén till att det var detta förstadium, snarare än själva placket, som skadade nervcellerna – och att det skulle kunna behandlas med antikroppar. Forskarna lyckades ta fram en antikropp som nu blivit en läkemedelskandidat.

I november kommer samtliga resultat från studien presenteras vid en Alzheimerkonferens.

Bioarctics partner Eisai kommer att ansöka om eventuellt godkännande av lecanemab hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Företaget planerar också att ansöka om godkännanden i Japan och EU. Beslut från FDA väntas i början av 2023.

Fakta om Alzheimers sjukdom:

I Sverige finns omkring 100 000 personer med Alzheimers sjukdom. Det är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demens. Vid sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. De kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller.

Orsakerna till nedbrytningen av nervceller är inte helt klarlagd, men mycket talar för att beta-amyloid och även proteinet tau är involverade på något sätt. De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet.

Här kan du läsa pressmeddelande från Bioarctic

 

 

Relaterat

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.