Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom
Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.
Lecanemab är utvecklad för att selektivt binda till toxiska protofibriller av amyloid-beta som ansamlas i hjärnan hos Alzheimerpatienter. I fas-3 studien, det sista steget i läkemedelsutveckling, ingick 1795 personer med tidig Alzheimers sjukdom. Resultaten som nu rapporteras visar att lecanemab kan bromsa sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Efter 18 månader hade gruppen som behandlats med lecanemab 27 procents minskad klinisk försämring på kognition i jämförelse med gruppen som behandlats med placebo. Försämringen mättes med en etablerad bedömningsskala för symtomen vid demenssjukdom. Dessutom såg man en minskning av mängden amyloida plack hos gruppen som behandlats med antikroppen.
Hjärnforskning som ger resultat
Utvecklingen av lecanemab bygger på forskning som gjordes av Lars Lannfelts grupp vid Uppsala universitet på 1990-talet med stöd från bl a Hjärnfonden. Forskarna hittade en genetisk förändring som skapar ett förstadium, protofibriller, till det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimer. Fynden gav idén till att det var detta förstadium, snarare än själva placket, som skadade nervcellerna – och att det skulle kunna behandlas med antikroppar. Forskarna lyckades ta fram en antikropp som nu blivit en läkemedelskandidat.
I november kommer samtliga resultat från studien presenteras vid en Alzheimerkonferens.
Bioarctics partner Eisai kommer att ansöka om eventuellt godkännande av lecanemab hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Företaget planerar också att ansöka om godkännanden i Japan och EU. Beslut från FDA väntas i början av 2023.
Fakta om Alzheimers sjukdom:
I Sverige finns omkring 100 000 personer med Alzheimers sjukdom. Det är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demens. Vid sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. De kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller.
Orsakerna till nedbrytningen av nervceller är inte helt klarlagd, men mycket talar för att beta-amyloid och även proteinet tau är involverade på något sätt. De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet.
Här kan du läsa pressmeddelande från Bioarctic
