Hjärnfonden
Ge en gåva
Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Min mamma, Ing-Britt, brukade vara en av de starkaste kvinnorna jag kände till. Hon var alltid omhändertagande, mot såväl vuxna som barn, och hennes hem stod alltid öppet. Hon var min stöttepelare och trygghet. Nu har rollerna bytts helt – på grund av Alzheimers sjukdom.

Jag har svårt att säga när allt började. Sjukdomen kom smygande. Kanske ville jag inte heller riktigt erkänna för mig själv vad som var på väg att hända? Men till slut blev det alltför tydligt. Mammas allmäntillstånd var påtagligt försämrat och hon hade blivit både trött, glömsk och tillbakadragen. Nu har det gått drygt två år sedan hon fick sin Alzheimerdiagnos.

Mamma blev inte förvånad över att hon hade drabbats, eftersom båda hennes föräldrar gick bort i sviterna av demens. Däremot har hon inte riktigt sjukdomsinsikt. När hon har glömt något och jag påminner henne kan hon fråga om jag tror att hon är dum i huvudet. Men oftast är hon ändå på bra humör, även om dagsformen kan pendla kraftigt. Det värsta just nu är nog att hennes talförmåga försvinner mer och mer.

“Jag känner mig otillräcklig”

Att hantera detta och hjälpa mamma i vardagen är tungt, inte minst emotionellt. På jobbet möter jag regelbundet demenspatienter och då vet jag precis hur jag ska göra, men det försvinner med mamma. Då tar känslocentrumet över. Hennes bästa hänger på mig nu, vilket ger mig en ständig stress. Jag känner mig alltid otillräcklig. Alzheimer är verkligen en hemsk anhörigsjukdom!

Min högsta dröm är att hjärnforskningen ska besegra Alzheimers sjukdom, även om jag vet att det är för sent att rädda min mamma. Jag ser ju också i mitt arbete hur mycket resurser demensvården kräver. Om utvecklingen fortsätter, att allt fler drabbas, undrar jag om vi kommer att klara trycket. På så sätt angår Alzheimerforskningen hela samhället. Jag hoppas att du vill vara med och bidra till nya framsteg. Ge gärna en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta