Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Porträtt av Kajsa Danielsson.

Min mamma, Ing-Britt, brukade vara en av de starkaste kvinnorna jag kände till. Hon var alltid omhändertagande, mot såväl vuxna som barn, och hennes hem stod alltid öppet. Hon var min stöttepelare och trygghet. Nu har rollerna bytts helt – på grund av Alzheimers sjukdom.

Jag har svårt att säga när allt började. Sjukdomen kom smygande. Kanske ville jag inte heller riktigt erkänna för mig själv vad som var på väg att hända? Men till slut blev det alltför tydligt. Mammas allmäntillstånd var påtagligt försämrat och hon hade blivit både trött, glömsk och tillbakadragen. Nu har det gått drygt två år sedan hon fick sin Alzheimerdiagnos.

Mamma blev inte förvånad över att hon hade drabbats, eftersom båda hennes föräldrar gick bort i sviterna av demens. Däremot har hon inte riktigt sjukdomsinsikt. När hon har glömt något och jag påminner henne kan hon fråga om jag tror att hon är dum i huvudet. Men oftast är hon ändå på bra humör, även om dagsformen kan pendla kraftigt. Det värsta just nu är nog att hennes talförmåga försvinner mer och mer.

"Jag känner mig otillräcklig"

Att hantera detta och hjälpa mamma i vardagen är tungt, inte minst emotionellt. På jobbet möter jag regelbundet demenspatienter och då vet jag precis hur jag ska göra, men det försvinner med mamma. Då tar känslocentrumet över. Hennes bästa hänger på mig nu, vilket ger mig en ständig stress. Jag känner mig alltid otillräcklig. Alzheimer är verkligen en hemsk anhörigsjukdom!

Min högsta dröm är att hjärnforskningen ska besegra Alzheimers sjukdom, även om jag vet att det är för sent att rädda min mamma. Jag ser ju också i mitt arbete hur mycket resurser demensvården kräver. Om utvecklingen fortsätter, att allt fler drabbas, undrar jag om vi kommer att klara trycket. På så sätt angår Alzheimerforskningen hela samhället. Jag hoppas att du vill vara med och bidra till nya framsteg. Ge gärna en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta