Hjärnfonden
Ge en gåva
Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Min mamma, Ing-Britt, brukade vara en av de starkaste kvinnorna jag kände till. Hon var alltid omhändertagande, mot såväl vuxna som barn, och hennes hem stod alltid öppet. Hon var min stöttepelare och trygghet. Nu har rollerna bytts helt – på grund av Alzheimers sjukdom.

Jag har svårt att säga när allt började. Sjukdomen kom smygande. Kanske ville jag inte heller riktigt erkänna för mig själv vad som var på väg att hända? Men till slut blev det alltför tydligt. Mammas allmäntillstånd var påtagligt försämrat och hon hade blivit både trött, glömsk och tillbakadragen. Nu har det gått drygt två år sedan hon fick sin Alzheimerdiagnos.

Mamma blev inte förvånad över att hon hade drabbats, eftersom båda hennes föräldrar gick bort i sviterna av demens. Däremot har hon inte riktigt sjukdomsinsikt. När hon har glömt något och jag påminner henne kan hon fråga om jag tror att hon är dum i huvudet. Men oftast är hon ändå på bra humör, även om dagsformen kan pendla kraftigt. Det värsta just nu är nog att hennes talförmåga försvinner mer och mer.

“Jag känner mig otillräcklig”

Att hantera detta och hjälpa mamma i vardagen är tungt, inte minst emotionellt. På jobbet möter jag regelbundet demenspatienter och då vet jag precis hur jag ska göra, men det försvinner med mamma. Då tar känslocentrumet över. Hennes bästa hänger på mig nu, vilket ger mig en ständig stress. Jag känner mig alltid otillräcklig. Alzheimer är verkligen en hemsk anhörigsjukdom!

Min högsta dröm är att hjärnforskningen ska besegra Alzheimers sjukdom, även om jag vet att det är för sent att rädda min mamma. Jag ser ju också i mitt arbete hur mycket resurser demensvården kräver. Om utvecklingen fortsätter, att allt fler drabbas, undrar jag om vi kommer att klara trycket. På så sätt angår Alzheimerforskningen hela samhället. Jag hoppas att du vill vara med och bidra till nya framsteg. Ge gärna en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta