Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Min mamma, Ing-Britt, brukade vara en av de starkaste kvinnorna jag kände till. Hon var alltid omhändertagande, mot såväl vuxna som barn, och hennes hem stod alltid öppet. Hon var min stöttepelare och trygghet. Nu har rollerna bytts helt – på grund av Alzheimers sjukdom.

Jag har svårt att säga när allt började. Sjukdomen kom smygande. Kanske ville jag inte heller riktigt erkänna för mig själv vad som var på väg att hända? Men till slut blev det alltför tydligt. Mammas allmäntillstånd var påtagligt försämrat och hon hade blivit både trött, glömsk och tillbakadragen. Nu har det gått drygt två år sedan hon fick sin Alzheimerdiagnos.

Mamma blev inte förvånad över att hon hade drabbats, eftersom båda hennes föräldrar gick bort i sviterna av demens. Däremot har hon inte riktigt sjukdomsinsikt. När hon har glömt något och jag påminner henne kan hon fråga om jag tror att hon är dum i huvudet. Men oftast är hon ändå på bra humör, även om dagsformen kan pendla kraftigt. Det värsta just nu är nog att hennes talförmåga försvinner mer och mer.

”Jag känner mig otillräcklig”

Att hantera detta och hjälpa mamma i vardagen är tungt, inte minst emotionellt. På jobbet möter jag regelbundet demenspatienter och då vet jag precis hur jag ska göra, men det försvinner med mamma. Då tar känslocentrumet över. Hennes bästa hänger på mig nu, vilket ger mig en ständig stress. Jag känner mig alltid otillräcklig. Alzheimer är verkligen en hemsk anhörigsjukdom!

Min högsta dröm är att hjärnforskningen ska besegra Alzheimers sjukdom, även om jag vet att det är för sent att rädda min mamma. Jag ser ju också i mitt arbete hur mycket resurser demensvården kräver. Om utvecklingen fortsätter, att allt fler drabbas, undrar jag om vi kommer att klara trycket. På så sätt angår Alzheimerforskningen hela samhället. Jag hoppas att du vill vara med och bidra till nya framsteg. Ge gärna en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.