Professor Klas Blomgren vid Karolinska Institutet forskar om hur vi i framtiden ska kunna bota hjärntumörer utan besvärliga biverkningar.

Överlevnad till högt pris – Att skydda hjärnan men inte tumören

Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar nu närma sig en lösning.

Idag överlever mer än 80 procent av de barn som drabbas av cancer i hjärnan. Tack vare framsteg inom diagnostik och behandling lyckas man i de allra flesta fall få bort hjärntumören. Men behandlingen, särskilt strålningsbehandling mot hjärnan, har ofta svåra biverkningar som slår till några år senare.

Klas Blomgren, professor vid Karolinska Institutet har fått forskningsstöd från de pengar som Team Rynkebys Skolloppet samlat in till Hjärnfonden Han vill hitta ett sätt att strålbehandla patienter utan att deras hjärnor ska ta skada.

Bota utan att skada

– Jag arbetar också som barnonkolog och träffar många patienter med hjärntumör. Lyckligtvis överlever de allra flesta, men de får svåra problem eftersom behandlingen skadar deras hjärnor. Det vill vi ändra på, berättar Klas Blomgren.

Vilka skador får patienterna efter sin strålbehandling?

– Många får nedsatt intellektuell förmåga, problem med inlärning och minne, hämmad tillväxt. Nedsatt intellektuell förmåga är särskilt begränsande för möjligheten att leva ett normalt liv. Det kan handla om att inte klara skolan, vara socialt isolerad, inte få arbete eller ha en livspartner i samma utsträckning som sina jämnåriga. Dessa sent uppträdande komplikationer utvecklas under 2-10 år och kan resultera i utanförskap, isolering och en oförmåga att leva ett självständigt liv.

Berätta om din forskning, vad vill du undersöka?

– Att strålning dödar cancerceller är välkänt, men varför den övriga hjärnan skadas vet vi inte så mycket om. Vi har upptäckt att det i stor utsträckning är samma mekanismer som ligger bakom naturligt åldrande, men att det går oerhört mycket snabbare. Vi tror att det beror på att en slags immunförsvarscell i hjärnan skadas av strålningen men inte dör genast utan ligger kvar och orsakar en skadlig inflammation. Därför vill vi bryta den skadliga inflammationen.

Litium kan vara svaret

– Vi har funnit att ämnet litium både har en skyddande effekt mot akut skada på hjärnan och att det stimulerar läkning, men utan att skydda eller stimulera tumörcellerna. Det vill vi undersöka närmare i en klinisk studie, alltså en studie på patienter. Om vår studie slår väl ut kan litium bli den första behandlingen mot de kognitiva svårigheter som uppstår efter en strålbehandling.

Vad hoppas du åstadkomma med er forskning?

– Vårt syfte är att behandla och/eller förebygga skadorna som uppstår i hjärnan efter strålbehandling, utan att kompromissa med effekten av tumörbehandlingen. Om de sena komplikationerna hos de barn och vuxna som överlever sin cancersjukdom kan minskas, skulle de botade individerna kunna leva ett friskare liv. Det skulle också minska lidandet för de drabbades familjer, och reducera de medicinska och sociala kostnaderna för samhället. Att inte bara rädda livet, utan också livskvaliteten.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

– Resultaten är svåra att mäta. När det handlar om kognitiv försämring finns bara neuropsykologiska tester att tillgå. En stor utmaning är också att det här är en ”efterbehandling”, alltså att vi behandlar när skadan redan är skedd. Så när den här studien är klar och vi ser att litium fungerar, vill vi prova att ge litium redan under strålbehandlingen eftersom vi hoppas på en ännu större skyddseffekt då. I slutändan kanske vi kan ge litium redan innan strålning.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Det är här vi kan göra som störst skillnad för våra patienter. Det är en sak att rädda livet på någon genom strålbehandling men komplikationerna är att alldeles för högt pris att betala. Hjärnan är det viktigaste organ vi har, det är vår identitet och det är här själen sitter. Om jag vill provocera mina kollegor som inte är hjärnforskare så brukar jag säga att alla andra organ är bara där för att serva hjärnan, avslutar Klas med ett skratt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Alexander Pietras är docent vid Lunds universitet och forskar om hjärntumörer

Han vill veta vad som gör hjärntumören resistent

Varje år får ca 1300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Alexander Pietras, docent vid Lunds universitet, studerar, med stöd av Hjärnfonden, glioblastom som är en aggressiv tumörform. Målet för hans forskning är att hitta nya behandlingssätt.

Ung kvinna med snaggat hår sitter på en gunga utomhus i en grönskande miljö.

Emma har levt 10 år med en hjärntumör – ser ljust på framtiden tack vare forskning

”Man har lyckats köpa mig mer tid i livet, tack vare forskningen. Det vill jag fira med en insamling till just forskningen kring hjärntumörer.” Emma Skoglund har startat en insamling till Hjärnfonden med anledning av att det är 10 år sedan hon drabbades av en hjärntumör. Här är hennes berättelse. 

Patrik Andersson, en av Hjärnfondens postdoktorala stipendiater

Patrik Andersson vill minska dödligheten av hjärntumörer

Ödem, ansamling av vätska i hjärnan, bidrar till dödligheten av hjärntumörer. Patrik Andersson, en av Hjärnfondens postdoktorala stipendiater, vill hitta sätt att behandla eller förhindra uppkomsten av ödem så att fler drabbade överlever.

Lars Olson, professor i neurobiologi på Karolinska Institutet

Tre Nobelpris intressanta för hjärnforskningen

Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.

Till minne av Peter Spjut

Therese Olsson fick en hjärntumör i september 2013. Några år senare drabbades både hennes styvpappa Peter och Peters egen pappa Åke av varsin obotlig hjärntumör, nästan samtidigt. Therese valde då att starta en insamling till Hjärnfonden.

Många godartade hjärntumörer botas

I Sverige får 2 000 personer varje år en hjärntumör. Orsaken till hjärntumör är inte känd och människor i alla åldrar drabbas. Den 4 februari är det Världscancerdagen och Hjärnfonden stödjer forskning om hjärntumörer.