Kan vi stoppa hjärntumörer genom att förändra deras miljö?

Glioblastom är en av de vanligaste och mest aggressiva formarna av hjärntumörer. Den kännetecknas av att den omges av ett nätverk av blodkärl som fungerar på ett onormalt sätt. Kärlen är ofta läckande och dysfunktionella, vilket skapar en miljö som gynnar tumören och får den att växa fortare.

– När jag började studera glioblastom insåg jag att blodkärlen spelande en avgörande roll för hur tumören utvecklas. Tumörcellerna använder kärlen som motorvägar för att sprida sig i hjärnan, och samtidigt påverkar blodkärlen hur effektiv behandlingen är, berättar Anna Dimberg, professor i cancer- och vaskulärbiologi vid Uppsala universitet.

Tidigare behandlingar har fokuserat på att blockera blodkärlens tillväxt för att svälta ut tumören, men resultaten har varit begränsade. Dimbergs forskargrupp tar nu ett annat angreppssätt: i stället för att eliminera blodkärlen försöker de förändra deras funktion och miljön runt dem så att tumören får svårare att sprida sig och bättre kan angripas av behandlingar.

En av de största utmaningarna med att behandla glioblastom är att tumören är mycket motståndskraftig mot immunterapi. De immunceller som är tänkta att attackera tumören, särskilt T-celler, har svårt att ta sig in i tumörvävnaden.

– Blodkärlen fungerar som dörrar in till tumören. Om vi kan förändra blodkärlens funktion kan vi också styra vilka immunceller som släpps in, förklarar Dimberg.

Forskarna undersöker nu hur de kan påverka blodkärlens funktion för att göra dem mer mottagliga för immunceller. Genom att förändra tumörens mikromiljö hoppas de kunna öppna upp kärlen och underlätta för immunsystemet att bekämpa cancern.

Dimbergs forskargrupp har identifierat specifika proteiner i tumörens blodkärl som spelar en avgörande roll för hur cancercellerna rör sig. Ett av dessa proteiner hjälper tumörcellerna att använda blodkärlen som vägar för att sprida sig i hjärnan.

– Vi har utvecklat en antikropp som blockerar det här proteinet, och i våra prekliniska modeller ser vi att tumören inte kan sprida sig på samma sätt när vi hämmar proteinet. Tumörcellerna mår mycket sämre och deras rörelseförmåga begränsas, säger Dimberg.

Denna upptäckt kan få stor betydelse, eftersom glioblastom sprider sig snabbt och är svårt att avlägsna helt med kirurgi. Genom att påverka tumörens mikromiljö kan forskarna alltså skapa en mindre gynnsam miljö för cancercellerna.

Forskarna arbetar nu med att slutföra sina prekliniska studier för att säkerställa att deras metod fungerar. Den antikropp de har utvecklat är reaktiv både mot mänskliga och musmodeller, vilket gör det lättare att överföra resultaten till kliniska tester.

– Vår förhoppning är att vi inom några år ska kunna testa detta i kliniska studier. Om vi kan bevisa att vi kan förändra miljön runt blodkärlen på ett sådant sätt att andra cancerbehandlingar blir mer effektiva så kan vi också förbättra prognosen för patienter med glioblastom, säger Dimberg.

Forskningen finansieras av Hjärnfonden, och stödet gör en stor skillnad för att driva projektet framåt.

– Det betyder otroligt mycket! Att få stöd från Hjärnfonden är en kvalitetsstämpel och ger oss resurser att kunna ta det här projektet hela vägen till kliniska tester, säger Dimberg.