Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

För dig och mig är smärta, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter oftast något som är övergående, vi drabbas av det men efter ett tag försvinner symptomen. Under denna relativt korta tid är det vanligt att vi känner att vår livskvalitet minskar. Föreställ dig nu istället en individ, kanske någon i din närhet, som lider dag in och dag ut året om i hela eller stora delar av sitt liv.

Långvarig smärta, depression och andra psykiatriska sjukdomar såsom schizofreni drabbar den enskilde individen hårt, och sjukdomarna orsakar lidande för både den sjuke individen, dess anhöriga och samhället. Tyvärr är dagens behandlingsmetoder för dessa sjukdomstillstånd inte tillräckliga. Många av läkemedlen som finns orsakar allvarliga biverkningar, och än så länge har tillverkningen av nya läkemedel för dessa sjukdomstillstånd varit långsam och svår.

Med min forskning vill jag undersöka nervkretsar innehållande glycin för att förstå hur dessa är involverade i kronisk smärta och psykiatriska sjukdomar. Jag vill förstå hur vi kan modulera dem för att eventuellt behandla smärta samt psykiatriska symptom kopplade till vår kognitiva förmåga.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av smärta?

En del av min forskning syftar till att förstå hur nervkretsarna för smärta och kognitiv funktion ser ut och förstå hur de fungerar. En annan del av min forskning ämnar till att hitta och utvärdera nya farmaceutiska behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion.

Mina förhoppningar är att kombinationen av mina forskningsresultat leder till att vi förstår underliggande nervkretsar för kronisk smärta och psykiatriska sjukdomar bättre, och därigenom kan hitta nya och mer effektiva behandlingar som alternativ till dem som finns idag.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Hjärnan är otroligt komplex och den är en stor utmaning att förstå sig på. Hur du och jag uppfattar till exempel smärtsamma stimuli eller hur väl en behandlingsmetod för en psykiatrisk sjukdom fungerar är högst individuellt. Detta gör tyvärr att läkemedel som finns på marknaden många gånger är otillräckliga till stort lidande för de drabbade. Här ligger utmaningen, men även möjligheten, att förstå underliggande neurobiologi för dessa tillstånd för att sedan kunna hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Det centrala nervsystemet är så fascinerande, det är det som gör att vi är vi, samtidigt som det är en stor gåta. Vi kan mycket om hjärnan, men det är fortfarande mycket som är outforskat. Jag fastnade för hjärnforskning när jag läste kursen neurobiologi som ingick i biomedicinprogrammet vid Uppsala universitet. Där och då kände jag att jag ville veta mer, jag ville ut på okänt vatten, jag ville kunna bidra med min nyfikenhet och mina kunskaper. När jag erbjöds möjligheten att forska var valet självklart, och jag har inte ångrat mig en sekund.

Vad är din drivkraft som forskare?

Helt klart min nyfikenhet och vilja att lösa problem. Jag mår som bäst när jag får tänka fritt, utmana min kreativitet, försöka förstå och lära mig nya saker, samt kunna få mina resultat att passa in i den större bilden. Att få forska för mig innebär att jag får driva alla dessa förmågor/egenskaper till sin spets, vilket är otroligt roligt!

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Att ha tilldelats hjärnfondens postdoktorala stipendium betyder väldigt mycket för mig, det möjliggör att jag kan fortsätta djupdyka i det jag tycker är spännande och roligt, fortsätta växa som forskare och person, samt ta mig ett steg närmare min dröm.

Här kan du se vilka fler som fick stipendium 2023