Hjärnfonden
Ge en gåva
Camilla Lindståhl och hennes man Magnus när de gifter sig

Camilla Lindståhl och Magnus under sitt bröllop – drygt ett år efter hans Parkinsondiagnos.

Parkinsons sjukdom drabbar hela familjer

Både Camilla Lindståhls make och pappa insjuknade i Parkinsons sjukdom ungefär samtidigt. Här berättar hon om hur vardagen successivt har förändrats – till oigenkännlighet.

– Min man, Magnus, brukade vara en väldigt uttrycksfull person. Han skrattade högt och använde händerna mycket när han talade. När hans mimik försvann och armarna började hänga anade jag att något inte stämde. Han fick också svårare att orientera sig och sortera intryck, säger Camilla.

Efter ett samtal med maken förstod hon att Magnus själv inte hade märkt något, men han var positiv till att kolla upp symptomen. Några månader senare fick han diagnosen Parkinsons sjukdom, bara 58 år gammal.

– I början märktes inte sjukdomen så mycket, Magnus svarade bra på medicineringen och kunde fortsätta jobba. Men efter fem år blev han plötsligt sämre. Motoriken försämrades, han blev långsam i sina rörelser, hade svårare att hänga med i vissa samtal och fick försämrad initiativförmåga. Han slutade att arbeta och snart blev jag hans huvudsakliga sociala kontakt, säger Camilla.

Inte längre samma person

Nu har det gått ytterligare två år och Magnus har även fått problem med att få benen att lyda. Förutom att hjälpa till med små och stora vardagssysslor måste Camilla därför göra många tunga lyft. Men hon säger att det jobbigaste ändå är att Magnus ansiktsuttryck inte längre visar reaktioner, att rösten har blivit svag och att han tappar ord.

– Trots att han finns kvar intellektuellt är han inte längre samma person. Det blir ensamt i tvåsamheten, för oss båda tror jag. Det är en oupphörlig sorg att den du lever med förändras framför dina ögon. Många anhöriga, inklusive jag själv, behöver hjälp på grund av den kombinerade känslomässiga och praktiska stressen.

Hoppas på hjärnforskningen

Camilla, som också jobbar heltid, säger att hon inte vet hur länge hon kommer att hålla för dessa dubbla roller.

– Jag är glad att min pappa har en pigg fru som tar hand om honom. Annars hade det inte gått. Men det är ändå väldigt ledsamt att inte kunna finnas där, eftersom Magnus och jag har fullt upp hemma.

Nu önskar Camilla att hjärnforskningen kunde ge svar på vad som orsakar Parkinsons sjukdom, så att behandlingarna blir mer träffsäkra och ger färre biverkningar.

– I dagsläget blir biverkningarna som en sjukdom i sjukdomen. Med bättre mediciner skulle de drabbade och deras anhöriga få drägligare liv.

Jobbig medicinering

Med tiden är det vanligt att Parkinsonpatienter måste ta fler och fler tabletter varje dag – med olika läkemedel. Bara ”medicinlogistiken” kan vara en stor utmaning i vardagen. Camilla berättar också att vissa läkemedel som Magnus har fått på senare tid ger svåra biverkningar.
– Värst är det med hallucinationerna. Magnus kan leva ut mardrömmar med fullt slagsmål i sovrummet och bjuda icke-existerande besökare i tv-soffan på godis, säger hon.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Lyckad stamcellsbehandling vid Parkinsons

För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.
En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
En omslagsbild för hyllningskonserten till Pugh Rogefeldt med namnet "De Va Dä, Dä".

En hyllningskonsert till Pugh Rogefeldt

Den 18 oktober samlas några av Sveriges största artister på Cirkus i Stockholm i en hyllningskonsert till Pugh Rogefeldt. Överskottet från konserten går oavkortat till Hjärnfonden.
Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom – första patienten transplanterad

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att blir verklighet. I februari testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta