Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 1 minut

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.

Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Antalet svenskar med Parkinson väntas fyrdubblas 1990–2040. Det beror till stor del på att andelen äldre blir större samtidigt som livslängden ökar. 

Ungefär 20 000 svenskar beräknas leva med Parkinsons sjukdom just nu. Det är därmed en av de allra vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna. 

Varje år beräknas Parkinson kosta samhället cirka 2,6 miljarder kronor. I den siffran ingår bland annat vård, omsorg och produktionsbortfall. 

Mediantiden från symtomdebut till Parkinsondiagnos är ungefär 1,5 år. Med bättre diagnosmetoder skulle många kunna få behandling tidigare. 

Han vill lösa Parkinsongåtan med hjälp av AI

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.

Rekordstor utdelning: 152,8 miljoner till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden gör sin hittills största utdelning till svensk hjärnforskning. I år delas 152,8 miljoner kronor ut till forskningsprojekt inom neurovetenskap. Totalt får 112 projekt över hela landet finansiering.

Så påverkar amerikansk politik svensk hjärnforskning

USA:s president Donald Trumps nedskärningar i forskningen påverkar nu Sverige. Flera projekt har blivit av med forskningsanslag från USA. Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, lyfter frågan om risken för amerikansk brain drain.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta