Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: Forskning, Parkinsons sjukdom

Lästid: 1 minut

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.

Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Antalet svenskar med Parkinson väntas fyrdubblas 1990–2040. Det beror till stor del på att andelen äldre blir större samtidigt som livslängden ökar. 

Ungefär 20 000 svenskar beräknas leva med Parkinsons sjukdom just nu. Det är därmed en av de allra vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna. 

Varje år beräknas Parkinson kosta samhället cirka 2,6 miljarder kronor. I den siffran ingår bland annat vård, omsorg och produktionsbortfall. 

Mediantiden från symtomdebut till Parkinsondiagnos är ungefär 1,5 år. Med bättre diagnosmetoder skulle många kunna få behandling tidigare. 

Han vill lösa Parkinsongåtan med hjälp av AI

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.

Läs mer om Tomas forskning här

Läs mer om Parkinsons sjukdom här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta

Följ oss

InstagramFacebookLinkedinYouTube