Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträttbild på kvinnliga forskaren Cecilia Lundberg i kontorsmiljöhjarnfonden

”Vi måste göra allt vi kan för att nå nya genombrott”

Just nu pågår över 140 forskningsprojekt med bidrag från Hjärnfonden. Professor Cecilia Lundberg, ordförande för vår Vetenskapliga nämnd, vet hur viktig varje krona är för alla dessa hjärnforskare. Här berättar hon om de ekonomiska utmaningarna.

I mitt arbete för Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd väljer jag, tillsammans med mina 23 expertkollegor, vilken hjärnforskning som ska få finansiering. Konkurrensen är mycket hård, eftersom det finns fler lovande forskningsprojekt än vad pengarna räcker till.

Bättre resurser skulle alltså göra mer livsviktig hjärnforskning möjlig. Jag vet, eftersom jag själv leder en forskargrupp som letar efter nya behandlingar av Parkinsons sjukdom. Förutom att arbeta hårt i laboratoriet måste jag ägna mycket tid åt att söka finansiering. Jag tror att jag talar för alla hjärnforskare när jag säger att vi drömmer om att kunna fokusera mer på det vi brinner för – att ge människor längre och friskare liv.

Att kunna anställa fler talanger, inleda internationella samarbeten och få möjlighet att följa upp nya idéer är ofta helt avgörande – men tyvärr är det inte gratis. Vi måste göra allt vi kan för att nå nya genombrott. Hjärnans sjukdomar slår hårt mot både patienter och anhöriga – och kostar samhället ofattbara summor varje år. Ändå satsar inte staten tillräckligt på forskning kring sådant som nya Alzheimerbehandlingar, effektivare strokerehabilitering och bättre Parkinsonmediciner.

Det händer väldigt mycket inom hjärnforskningen nu, inte minst inom biologiska behandlingar – som genterapier, antikroppsläkemedel och stamcellstransplantationer. De här behandlingsformerna har redan börjat göra nytta i vården, men det är en liten bit kvar till de riktigt stora framstegen.

Hjärnforskningen är vårt enda hopp i kampen mot flera svåra sjukdomar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Lyckad stamcellsbehandling vid Parkinsons

För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.
En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
En omslagsbild för hyllningskonserten till Pugh Rogefeldt med namnet "De Va Dä, Dä".

En hyllningskonsert till Pugh Rogefeldt

Den 18 oktober samlas några av Sveriges största artister på Cirkus i Stockholm i en hyllningskonsert till Pugh Rogefeldt. Överskottet från konserten går oavkortat till Hjärnfonden.
Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom – första patienten transplanterad

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att blir verklighet. I februari testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta