Hjärnfonden
Ge en gåva
En äldre dam kollar rakt in i kameran.

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i antal. Fyndet innebär hopp om att på sikt hitta vägar att bromsa sjukdomen.

ALS, amyotrofisk lateralskleros, är namnet på en grupp neurodegenerativa sjukdomar där de nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som kontrollerar de viljestyrda musklerna dör. Det leder i sin tur till muskelförtvining och förlamning.

Nu har forskare i Umeå, med stöd av Hjärnfonden, visat att en unik typ av muskelfiber i ögats muskler inte förtvinar och dör. Den här typen av muskelfiber till och med ökar i andel i förhållande till andra muskelfibrer som inte är lika motståndskraftiga vid ALS.

– Resultaten visar på att allt inte bara försämras, utan att kroppen också kan försvara sig på ett sätt som är hoppfullt inför fortsatt forskning, säger Arvin Behzadi, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Forskare har tidigare kunnat se att de motoriska nervceller som styr ögonmusklerna är motståndskraftiga mot ALS. Det gör att ALS-patienter som tappat talförmågan kan använda ögonrörelser och via datorer kommunicera med omvärlden.

-De här nya resultaten ger en djupare förståelse för vilka potentiella skyddande mekanismer som kroppen kan använda mot ALS. Det krävs mer forskning för att undersöka exakt vilka mekanismer som ögats unika muskelfibrer och nervceller som styr dessa muskelfibrer kan använda sig av och om dessa mekanismer på något vis skulle kunna induceras i andra muskler och nerver i kroppen som förtvinar vid ALS, säger Arvin Behzadi.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Karin Forsberg neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

“Vi är på väg att förändra framtiden för ALS-patienter”

Neurologen och forskaren Karin Forsberg vid Umeå universitet får stöd från Hjärnfonden för att fördjupa förståelsen av ALS. Inom tio år hoppas hon att forskningen har nått stora genombrott och att nya efterlängtade behandlingar kan nå patienterna.

Cellernas energiomsättning kan ge svar om ALS

Vid ALS bryts motoriska nervceller och muskler ner, men orsaken är ännu oklar. Nils Dennhag ska, med stöd från Hjärnfonden, undersöka hur störningar i cellernas energiomsättning påverkar sjukdomens förlopp.

Nya ALS-läkemedel tar form – ett resultat av intensiv forskning

Det nya läkemedlet Tofersen tycks fungera bra på många patienter med den typ av ALS som beror på en mutation i genen SOD1. Nu forskas det febrilt för att även ta fram en förebyggande behandling samt fler nya läkemedel för andra ALS-alstrande gener. Hjärnfonden finansierar en del av forskningen.

ALS-mardrömmen vände tack vare forskningen

Niklas, 36 år, fick sina första symtom på ALS våren 2020. En sjukdom som tidigare hade drabbat hans far och farfar. Fyra år senare lever han, tack vare en studie, med hopp om framtiden.
Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta