Hjärnfonden
Ge en gåva
Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Hur var din mamma innan hon blev sjuk?

– Hon var väldigt social. Tyckte om att resa och upptäcka världen. Hon jobbade som lärare i flera år, sedan blev hon rektor på en förskola. Vi hade en väldigt bra relation, vi hördes ofta och kunde verkligen prata om allt.

Vad fick er anhöriga att inse att något var fel?

– Det var de typiska tecknen, att hon glömde var hon hade lagt saker och upprepade samma frågor. Men det var när mammas kollegor hörde av sig och undrade vad som stod på som hon påbörjade en utredning. Den visade att det var Alzheimers sjukdom.

Hur tog ni sjukdomsbeskedet?

– Min pappa, mina syskon och jag tog det väldigt hårt. Däremot har jag faktiskt aldrig pratat med mamma om Alzheimer, hon har aldrig velat erkänna att hon var sjuk. Pappa drog ett stort lass och därför märktes inte symtomen så mycket.

Läget förvärrades när din pappa plötsligt gick bort. Kan du berätta?

– För drygt fyra år sedan fick pappa hjärtstopp och dog. Efter det blev mamma jätteförvirrad, misstänksam och verbalt aggressiv. Hon trodde till exempel att vi barn skulle sno hennes hus och pengar. Vi insåg då att hon verkligen inte kunde klara sig själv, så min syster flyttade in hos mamma. Det var en tung tid för min syster, men efter ungefär ett halvår fick mamma plats på ett boende.

Nu har det gått över åtta år sedan diagnosen. Hur mår din mamma idag?

– Mamma behöver hjälp med i stort sett allting. Hon känner inte av hunger och kan varken använda bestick eller gå på toaletten själv. Hon kan knappt kommunicera heller. Och blicken är död. Men hon blir i alla fall jätteglad när barnbarnen kommer på besök, även om hon inte vet vilka de är.

Vad önskar du att hjärnforskningen ska lyckas med?

– Om jag skulle önska riktigt stort så är det ju ett botemedel mot Alzheimers sjukdom. Eller åtminstone en bromsmedicin som verkligen fungerar. Den här sjukdomen måste stoppas, den innebär en enda lång sorg – inte minst för de anhöriga.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta