Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

Sverige ligger i framkant när det gäller forskning på Alzheimers sjukdom. En forskare som har varit tongivande på området är Lars Lannfelt, professor emeritus och läkare. När han inledde sin forskning på området i början av 90-talet var han med och gjorde en upptäckt hos en stor släkt i Norrland. Det man fann döpte amerikanska forskare till ”den svenska mutationen”.

Lars Lannfelt berättar att det vid Alzheimers sjukdom finns två patologiska förändringar, där den ena är placken som innehåller amyloid-beta, och som bildas tidigt i sjukdomsprocessen. Sedan finns det också något som kallas nervcellsfibriller, vilka kan liknas vid nystan och innehåller fosforylerat tau. När tau sprider sig i hjärnan märks de första symtomen, oftast i form av mildare minnesnedsättning.

– Det är en pusselbit i att förstå sjukdomens uppkomst.

Det stora genombrottet är att man nu har tagit fram en antikropp riktad mot lösliga former av amyloid beta-proteinet. Den har fått mycket goda testresultat och har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten och även i Japan.

– Det har tidigare varit många motgångar inom Alzheimerfältet när det gäller att ta fram läkemedel. Jag tycker att effekterna av denna antikropp har varit överraskande bra. Dock kommer behandlingen blir mycket långvarig för patienten. Förmodligen livslång, säger Lars Lannfelt.

En annan forskare med lång erfarenhet på området är Kaj Blennow (syns på bilden i artikelns topp), professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han leder en forskargrupp som har utvecklat metoder för att genom ett enkelt blodprov mäta proteiner, så kallade biomarkörer, som spelar en stor roll i uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Med forskningen som grund har de tagit fram metoder där man genom att mäta de proteiner som förändras vid Alzheimer kan diagnostisera sjukdomen i ett tidigt skede, och direkt sätta in behandling som ska bromsa sjukdomsutvecklingen.

– Biomarkörer är tester för att kunna påvisa, följa och mäta olika processer i människokroppen via prover. När det gäller hjärnsjukdomar handlar det i första hand om att ta prover på ryggvätskan. Men på senare år har intresset växt för biomarkörer. Man har även fått bra resultat av att analysera dem i enklare blodprover.

Kaj Blennow berättar att Lecanemab är ett nytt läkemedel som har utvecklats av ett amerikanskt och ett japanskt bolag, men det hela bygger på den svenska antikroppen. Det har gjort en stor skillnad i hur man nu kan behandla Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadie. Målet är att kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom innan hjärnan har blivit alltför skadad och tidigt sätta in behandling som kan bromsa processen.

– Förut kunde vi ställa diagnosen men vi kunde bara ge symtomlindrande tabletter. Nu kan vi screena patienter som söker i primärvården med blodtesterna, ställa diagnosen på minnesmottagningarna och så småningom hoppas vi kunna behandla patienten med Lecanemab, som tar bort placken som de allra flesta tror är orsaken till sjukdomen, säger Kaj Blennow.

– Det är ett extremt framsteg. Jag har hållit med detta i 35 år och när jag började visste man inte något om Alzheimer förutom att man får demens som man kallar det. Jag tror framstegen kommer av den tradition vi har med integration mellan forskning och sjukvård. Sedan har anslagen blivit allt större med åren från sådana bidragsgivare som Hjärnfonden, avslutar Kaj Blennow.