”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

Enligt en studie kommer ungefär var fjärde människa att få stroke någon gång i livet. Bara i Sverige drabbas ungefär 25 000 personer varje år. Över 20 procent av dem överlever inte. Det behövs verkligen nya genombrott inom hjärnforskningen.

Min forskargrupp arbetar hårt för att ta reda på hur samhället ska bli bättre både på att förebygga stroke och att ta hand om dem som insjuknar. I vår forskning använder vi bland annat artificiell intelligens för att leta efter okända sjukdomsmönster i olika stora databaser. Vi använder också hypermodern teknik för att kartlägga rörelserna hos strokedrabbade. Vårt arbete går med andra ord både på bredden och djupet.

En av våra upptäckter, som har fått mycket uppmärksamhet, var att en halvtimmes lätt fysisk aktivitet om dagen ger rejält minskad risk för stroke – och minskad risk för att en stroke som ändå inträffar blir allvarlig. Vi har också kunnat se att egenvård med digitala hjälpmedel kan utgöra ett bra komplement för vissa patienter, vilket ger individen frihet och sparar samhället stora resurser.

Det här är två av flera exempel på hur min forskargrupps arbete, på sikt, både kan förbättra strokevården och rädda liv. Nu är det avgörande att vi får tillräckliga resurser för att kunna fortsätta. Det ligger i allas intresse, eftersom vem som helst kan drabbas av stroke.

För ett antal år sedan gick min far bort till följd av denna sjukdom. Jag kunde varken förutse eller förhindra detta, trots att jag hade arbetat med stroke i flera decennier. Då blev det tydligare än någonsin för mig att det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas. Därför är gåvor till hjärnforskningen så viktiga.

Katharina Stibrant Sunnerhagen
Professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin