Hopp om ny behandling för patienter med kronisk smärta

I studien, som nyligen publicerades i Nature Communications, har forskare utforskat de komplexa mekanismerna bakom kronisk smärta i ansiktet eller resten av kroppen, särskilt neuropatisk smärta som kan uppstå efter nervskador. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Dagens behandlingar, som ofta bygger på opioider, har visat sig ha begränsad effekt på smärta och förknippas med allvarliga biverkningar, inklusive beroende.  Nu vill forskarna bana väg för mer effektiva och säkra behandlingsalternativ för de miljontals människor som drabbas av kronisk smärta globalt.

Forskarna har utvecklat en innovativ atlas över det somatosensoriska (se faktaruta) systemet vid neuropatisk smärta, kallad iPain.

–  Vi har skapat en detaljerad karta, eller “atlas”, över de nervceller som är involverade i kronisk smärta. Tänk på det som en GPS för smärta i nervsystemet. Atlasen visar hur olika gener aktiveras i nervceller under utvecklingen av kronisk smärta, säger Saida Hadjab forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

iPain baserar sig på tidigare kända data från flera källor och olika modeller för kronisk smärta. Den gör det möjligt att undersöka hur celler i det somatosensoriska systemet förändras under utvecklingen av kroniska smärttillstånd.

–  På så sätt har vi kunnat “zooma in” på enskilda celler och se hur de förändras när kronisk smärta utvecklas. Det är som att ha ett mycket kraftfullt mikroskop som låter oss se detaljer vi aldrig kunnat se förut.

– Tack vare detta har vi gjort en spännande upptäckt.  Vi fann att en liten grupp nervceller som känner av smärta börjar åldras i förtid, eller bli “senescenta”, vid kronisk smärta. Detta verkar vara en viktig drivkraft bakom kronisk smärta, något som inte var känt tidigare, säger Saida Hadjab.

Forskarna upptäckte cellulär senescens vid smärttillstånd både hos djur (gnagare med olika typer av smärta) och hos människor (med kronisk smärta eller smärtsam diabetesneuropati). Detta visar på liknande mönster i båda fallen, vilket stärker att resultaten från djurmodeller kan överföras till människor.

– Baserat på vår upptäckt har vi testat en ny behandlingsmetod. Vi använde läkemedel som kallas “senolytics”, som kan ta bort de föråldrade cellerna. Det är lite som att rensa bort ogräs i en trädgård – vi tar bort en liten del av de celler som orsakar problem.

– Resultaten har varit mycket lovande! När vi gav denna behandling till möss en vecka efter nervförändringar, såg vi en fullständig återhämtning från smärtbeteenden. Det bästa är att vi inte såg några negativa biverkningar på ångest, balans, motorisk funktion eller blodceller. Resultaten ger hopp om att vi kan utveckla nya, effektiva behandlingar för kronisk smärta som inte har de biverkningar och risker som är förknippade med nuvarande smärtmediciner, särskilt opioider, säger Saida Hadjab.