Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och leder till gradvis försämring av minnesförmåga och kognitiv funktion. Sjukdomen orsakas av skadliga proteinansamlingar i hjärnan, inflammation och nervcellers nedbrytning. Trots intensiv forskning finns ännu ingen effektiv behandling som kan bromsa eller stoppa sjukdomsförloppet – men nya lovande metoder undersöks.

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet, som fått postdoc-finansiering från Hjärnfonden, vill undersöka om substansen rapamycin är ett effektivt behandlingsalternativ mot Alzheimer.

Rapamycin är ett läkemedel som blockerar ett enzymkomplex i cellerna, kallat mTOR. Rapamycin används för att dämpa immunförsvaret efter organtransplantationer och för att bromsa tumörtillväxt vid cancer. Forskning visar också att det kan ha positiva effekter på åldrande och sjukdomar som Alzheimer, genom att det rensar bort skadliga proteinansamlingarna i hjärnan.

Studier på möss har visat lovande effekter där rapamycin förbättrat hjärnans funktion och bromsat sjukdomsutvecklingen. Pontus Plavén Sigray vill nu undersöka om dessa resultat också gäller för/kan översättas till människor

– I en pågående pilotstudie behandlar vi just nu en liten grupp patienter som befinner sig i en tidig fas av Alzheimers sjukdom med rapamycin. Preliminära data från denna prövning tyder på att substansen kan förbättra nivåerna av sjukdomsmarkörer för Alzheimer i ryggmärgsvätskan, som till exempel amyloid beta 42. Vi är dock i en mycket tidig fas av analys av data – och mer forskning behövs innan vi kan dra några tydliga slutsatser säger Pontus Plavén Sigray.

– Min forskning fokuserar på att förstå hur läkemedlet påverkar hjärnan och hur det bäst kan användas för behandling av människor. Denna forskning är viktig eftersom vi fortfarande saknar riktigt effektiva och säkra behandlingar som kan bromsa eller vända Alzheimers sjukdom.

– Genom att använda avancerade medicinska avbildningstekniker kan vi undersöka hur rapamycin påverkar olika sjukdomsmekanismer i hjärnan, både hos möss och människor. Vi studerar specifikt effekterna på hjärnans metabolism, inflammation, ansamling av toxiska proteiner och synaptisk densitet, mängden kopplingar mellan hjärnceller. Om våra experiment och studier kan bekräfta en positiv effekt kan detta bana väg för kliniska prövningar i större skala och potentiellt leda till nya behandlingar av demenssjukdomar. Det är särskilt spännande att arbeta med rapamycin eftersom det redan används kliniskt för att behandla andra tillstånd i kroppen, vilket innebär att vägen till patientnytta kan bli kortare än den skulle vara för helt nya och oprövade läkemedel.

– Jag fascineras av hur hjärnan och kroppen förändras när vi blir äldre, samt hur åldersrelaterade sjukdomar uppstår och kan förhindras. Alzheimers sjukdom är ett område där vi ser hur bristen på effektiva behandlingar orsakar lidande för många människor och deras familjer. Genom att studera hämning av mTOR prövar vi ett nytt angreppssätt. Medan tidigare forskning ofta har fokuserat på att bekämpa specifika symtom på sjukdomen, såsom amyloid-plack, undersöker vi en strategi för att påverka en mer grundläggande process – cellernas åldrande. Jag tror att denna strategi kan vara framgångsrik, och det driver mitt intresse för frågan.

– Bidraget är avgörande för att jag ska kunna etablera mig som en självständig forskare och bygga upp mitt eget forskningsprogram. Det möjliggör genomförandet av vårt projekt, där vi potentiellt kommer att kunna följa hela forskningskedjan – från molekylära mekanismer till klinisk tillämpning av en läkemedelskandidat. Bidraget ger mig också möjlighet att vidareutveckla min och min forskargrupps kompetens inom avbildningstekniker och kliniska prövningar inom området.

– Givarnas stöd finansierar ny forskning som har en realistisk chans att leda till behandlingar för Alzheimers sjukdom. Fortsatt stöd från Hjärnfonden och liknande bidragsgivare är avgörande både för att genomföra detta projekt och för att forskningen i Sverige ska kunna utveckla nya terapier mot åldersrelaterade sjukdomar, som påverkar nästan oss alla när vi blir äldre.

Det postdoktorala anställningsstöd anställningsstöd som Pontus Plavén Sigray och andra forskare fått ta del av finansieras av Svenska Postkodlotteriet.