Hjärnfonden

Konditionsträning och yoga minskar alkoholkonsumtionen

En klinisk studie visade att fysisk träning och yoga minskade deltagarnas alkoholkonsumtion med cirka trettio procent.

Porträttbild av Ragnhild Ahlgren som på Hjärnfonden jobbar som skribent och sakkunnig

Ragnhild Ahlgren

Vetenskapligt sakkunnig och skribent

– Det här är den första studien som undersöker om fysisk aktivitet påverkar alkoholkonsumtionen hos personer som inte själva sökt hjälp för sin konsumtion, säger Mats Hallgren, senior forskare på Karolinska Institutet, som ledde studien FitForChange.

Alkoholberoende påverkar både vår fysiska och psykiska hälsa negativt och är en ledande riskfaktor för för tidig död. Det är en av de vanligaste psykiatriska sjukdomarna och globalt beräknar man att ca 100 miljoner är alkoholberoende. År 2017 uppfyllde 4 procent av den svenska befolkningen i åldern 17–84 år kriterierna för beroende, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, vilket motsvarade drygt 300 000 personer det året.

Trots riskerna är det få med ett missbruk som söker hjälp. Det är förenat med stigma och skam som kan vara en anledning att många drar sig för att kontakta vården. En annan anledning kan vara att man inte är nöjd med de behandlingar som erbjuds.

Tidigare studier har visat att både fysisk träning och yoga minskar depression och ångest som båda är vanligt förekommande vid alkoholberoende och kan öka risken för kraftigt drickande. Nu ville forskarna undersöka om träningsmetoderna också kunde påverka alkoholkonsumtion och alkoholsug.

Vilka var med i studien och hur gick den till?

– Vi annonserade i tidningen Mitt-i Sverige. Många var intresserade och först gjorde vi en screening per telefon för att se vilka som uppfyllde kriterierna för att vara med i studien. För att delta måste du vara fysiskt inaktiv, ha diagnosen alkoholberoende och aldrig tidigare sökt hjälpt, säger Mats Hallgren.

Totalt deltog 140 personer i studien som pågick i 12 veckor. De fördelades slumpmässigt i tre grupper, en grupp fick göra yoga, en grupp fick göra fysisk träning och en grupp behandlades som vanligt. Deltagarna i de två fysiska aktivitetsgrupperna stöttades att träna 3 gånger/vecka under 12 veckorsperioden på ett gym. Att behandlas som vanligt innebar samtal med en alkoholspecialist upp till tre gånger under behandlingstiden.

Alkoholkonsumtionen mätt i hur många standardglas deltagarna drack/vecka, bedömdes vid start och efter 12 veckor. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och är exempelvis ett glas vin eller en öl.

Både yoga och konditionsträning sänkte alkoholkonsumtionen lika mycket som standardbehandlingen

- Mats Hallgren,

Senior forskare, Karolinska Institutet

Vad var resultatet?

– Både yoga och fysisk träning var lika effektiva som standardbehandlingen. Innan behandlingen drack deltagarna i snitt 20 standardglas/vecka och efter 12 veckor hade den minskat med 5-7 glas; en minskning med ca 30 procent. Det är en bra effekt och visar att det finns alternativ till de som inte vill söka den behandling som erbjuds nu.

Inom ramen för studien gjordes också en akut träningsstudie, där deltagarna cyklade intensivt i 12 minuter. Förändringar i sug efter alkohol, humörtillstånd och ångest bedömdes före och efter cyklingen.

– Resultaten visade att alkoholsuget och ångesten minskade och personerna mådde bättre efter träningspasset. Vi vet att både alkoholsug och ångest är riskfaktorer för ett ökat alkoholbruk och det är positivt att det går att påverka båda med träning. Den bästa tidpunkten för träning kan vara då man känner ett sug efter alkohol, ofta på eftermiddagen eller kvällen.

Vad beror den positiva effekten på?

– Vår studie inkluderade inte undersökningar av hjärnan med exempelvis MRI men det kan finnas flera förklaringar. När du dricker alkohol aktiveras hjärnans belöningssystem och dopamin frisätts. När du tränar påverkas också dopaminsystemet, det har visats i djurstudier. Vi vet också att träning är ångestdämpande och minskar depressiva symtom. Ångest och nedstämdhet är riskfaktorer för alkoholmissbruk så det är positivt att de minskar av träning.

Att regelbundet ersätta alkohol med korta sessioner av träning kan göra att hjärnan förknippar de positiva effekterna av träning som en belöning och att det kan minska eller ersätta alkoholsuget. Det kan också leda till beteendeförändringar i det dagliga livet som bidrar till att minska alkoholkonsumtionen.

Det finns andra positiva effekter av att träna. Frisättningen av endorfiner, serotonin och noradrenalin stimuleras och det kan bl a öka koncentrationsförmågan och vakenhetsgraden. Dessutom har träning positiv effekt på kognition och gör att vi kan hantera stress bättre. Mats Hallgren tror att det är kombinationen av dessa effekter som leder till minskad alkoholanvändning.

Kan träning eller yoga användas i vården som behandling av alkoholberoende?

– Att få människor att ändra sitt beteende är svårt vare sig de är alkoholberoende eller inte men det går. Individen behöver stöd för att komma i gång och fortsätta med träningen tex med motiverande samtal. I vården saknas ofta kunskapen som behövs för att implementera träningsinterventioner.

Att integrera fysioterapeuter i kliniska behandlingsrutiner skulle göra det möjligt. De kan bedöma nivåer av fysisk aktivitet, föreskriva skräddarsydda träningsregimer och övervaka dem över tid för att säkerställa att personen fortsätter med den fysiska aktiviteten. En av fördelarna med motion är att det förbättrar både fysisk och psykisk hälsa hos personer med alkoholberoende, vilket är oerhört viktig, menar Mats Hallgren.

Observera att om du får behandling för alkoholberoende ska du inte ändra den utan att konsultera din läkare.

Publicerad: 2023-10-03

Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet

Vi mår bra av att röra på oss. Muskler, skelett och hjärta stärks. Men visste du att hjärnan också påverkas positivt när du är fysiskt aktiv?

Läs mer

Så påverkar fysisk aktivitet depression

Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression. Att röra på sig kan vara lika verksamt som läkemedel eller samtalsterapi.

Läs mer

Så mycket ska du röra på dig

Kunskapen om betydelsen av fysisk aktivitet för vår fysiska och psykiska hälsa har ökat under de senaste åren. Nu finns det nya riktlinjer för hur mycket vi bör röra på oss varje dag. 

Läs mer

Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet

Vi mår bra av att röra på oss. Muskler, skelett och hjärta stärks. Men visste du att hjärnan också påverkas positivt när du är fysiskt aktiv?

Läs mer

Så påverkar fysisk aktivitet depression

Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression. Att röra på sig kan vara lika verksamt som läkemedel eller samtalsterapi.

Läs mer

Så mycket ska du röra på dig

Kunskapen om betydelsen av fysisk aktivitet för vår fysiska och psykiska hälsa har ökat under de senaste åren. Nu finns det nya riktlinjer för hur mycket vi bör röra på oss varje dag. 

Läs mer
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta