Hjärnfonden
Ge en gåva
Bild på äldre par som dansar.

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskapligt sakkunnig och skribent

Den ofrivilliga ensamheten kan skada oss

Ofrivillig ensamhet kan påverka vår fysiska och psykiska hälsa negativt. Därför är det viktigt att ha ett starkt och tryggt socialt nätverk.

– Gemensamt för alla samhällen är människors behov av gemenskap, vi är sociala varelser och att vara totalt isolerad klarar nog ingen människa, säger Margareta Kristenson, professor och överläkare i socialmedicin och folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet.

Hon har ägnat sitt yrkesliv åt att studera betydelsen av psykosociala faktorer för både självskattad hälsa och kroppslig hälsa. Tillsammans med Kerstin Thelander har hon skrivit boken ”Sociala relationer och hälsa, teori och praktik” som ger kunskap om hur ofrivillig ensamhet och brist på gemenskap påverkar den enskilda individens hälsa och folkhälsan i stort. Men också möjligheter att motverka ensamhet

Ensamhet handlar dels om att sakna vänner eller familj att vara tillsammans med, eller någon nära person att dela sina innersta tankar och känslor med. Men, det kan också handla om att man känner sig utanför, trots ett stort nätverk. Att känna sig annorlunda, inte sedd eller inte förstådd av omgivningen kan skapa en stor känsla av utanförskap.

Var fjärde besväras av ensamhet

I Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning 2022 uppger nästan var fjärde tillfrågad att de besväras av ensamhet och isolering. Vanligast är det bland unga vuxna och de äldsta men alla kan uppleva ensamhet någon gång i livet – oavsett ålder, kön eller bakgrund.

Människor som bor i större städer känner sig mer ensamma än de som bor i mindre tätorter. Studier har även visat att ensamhet är vanligare bland exempelvis arbetslösa och personer med låg inkomst.

– Många sammanknippar den ofrivilliga ensamhet med de som är äldre men det är viktigt att komma ihåg att den finns i alla åldersgrupper, inte minst bland ungdomar påpekar Margareta Kristenson.

Långvarig ofrivillig ensamhet kan skapa stress och påverka hälsan negativt genom att kroppens varningssystem aktiveras och risken för exempelvis högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, stroke och smärtproblematik ökar. Social isolering kopplas också samman med sämre psykisk hälsa, framför allt med depression.

Många sammanknippar den ofrivilliga ensamhet med de som är äldre men det är viktigt att komma ihåg att den finns i alla åldersgrupper, inte minst bland ungdomar.

- Margareta Kristerson,

Professor och överläkare i socialmedicin och folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet.

Tabubelagt ämne

Den som är ofrivilligt ensam känner ofta skam och det är ett tabubelagt ämne som kan vara svårt att tala om. Ensamhet kan även föda ångest – när vi är ensamma börjar vi omedvetet spana efter faror runtomkring och vi tolkar signaler från andra människor negativt.

– Ensamheten är ofta kopplad till dålig självkänsla och det är lätt att hamna i en ond cirkel där man landar i att man är ensam för att man förtjänar det. Man undviker sociala situationer trots att det är det man saknar och behöver mest. Det gör att det kan vara svårt att bryta ensamheten på egen hand, säger Margareta Kristenson.

Många behöver hjälp med att ta sig ur ”ensamhetsbubblan”, med någon som tror på att det går och som aktivt kan hjälpa till. Och det är viktigt med insatser eftersom de negativa effekterna på hälsan är så stora.

Hjälp av en hälsocoach

Vi vet idag att ca en tredjedel av patienterna i primärvården söker för olika symptom, smärta eller nedstämdhet där grunden egentligen är ensamhet. I Storbritannien har man utvecklat en metod inom primärvården som kallas social förskrivning (social prescribing på engelska).

Den innebär att allmänläkare, när ensamhet ligger bakom patientens problem, kan lotsa till sociala, icke-medicinska. former av stöd och aktiviteter i samhället.

Med hjälp av en hälsocoach får patienten stöd att komma fram till en aktivitet som hen har lust att börja med och ofta följer hälsocoachen med på det första mötet.

– Jag har tidigare arbetat som allmänläkare och vet att man i dessa fall ofta känner sig hjälplös som läkare och tror att man i en pressad klinisk vardag kan undvika att se problemet- eftersom man inte har något att erbjuda.
Därför tror jag på denna modell där man kan hänvisa till en hälsocoach som kan vara en psykolog eller kurator med ett kontaktnät av olika aktörer i lokalsamhället.

Vad kan man göra för att hjälpa någon som är ofrivilligt ensam?

– Jag tror mycket på lyssnandets konst. I första steget att hjälpa individen att tala om det. I nästa steg lyssna till vad personen skulle vilja göra och fråga om man kan hjälpa till på något sätt för att göra det möjligt. Börja med det lilla, att gå på en promenad eller på café tillsammans. För den som inte vågat gå ut kan det kännas väldigt dramatiskt och då är det viktigt att ha någon med sig.

Källor

  • Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor 2022

    Läs mer
  • Kerstin Thelander, Margareta Kristenson (2022) Sociala relationer och hälsa Teori och praktik. Studentlitteratur

    Läs mer
En ung kvinna sitter ensam och stirrar ut genom ett fönster.

Så påverkas vår hälsa av ensamhet

Alla kan uppleva ensamhet någon gång i livet – oavsett ålder, kön eller bakgrund. Ensamhet kan vara tungt att bära och är den långvarig kan den påverka vår fysiska och psykiska hälsa negativt.

Läs mer
Sandra Torbjörnsdotter. Foto Anette Björkman.

Ensamheten gav henne ångest

När veckan var över kunde ångesten komma över Sandra Torbjörnsdotter de helger hon inte hade barnen. Kollegorna gick hem till ”fredagsmys” men för henne kändes det ibland mer som ett ”fredagsrys”.

Läs mer
Två äldre män kramar om varandra

Därför mår vi bra av sociala kontakter

Sociala relationer påverkar våra sinnen, kroppar och beteenden. Sociala aktiviteter kan leda till längre liv, bättre hälsa och välbefinnande.

Läs mer
En ung kvinna sitter ensam och stirrar ut genom ett fönster.

Så påverkas vår hälsa av ensamhet

Alla kan uppleva ensamhet någon gång i livet – oavsett ålder, kön eller bakgrund. Ensamhet kan vara tungt att bära och är den långvarig kan den påverka vår fysiska och psykiska hälsa negativt.

Läs mer
Sandra Torbjörnsdotter. Foto Anette Björkman.

Ensamheten gav henne ångest

När veckan var över kunde ångesten komma över Sandra Torbjörnsdotter de helger hon inte hade barnen. Kollegorna gick hem till ”fredagsmys” men för henne kändes det ibland mer som ett ”fredagsrys”.

Läs mer
Två äldre män kramar om varandra

Därför mår vi bra av sociala kontakter

Sociala relationer påverkar våra sinnen, kroppar och beteenden. Sociala aktiviteter kan leda till längre liv, bättre hälsa och välbefinnande.

Läs mer
Porträttbild av Ragnhild Ahlgren som på Hjärnfonden jobbar som skribent och sakkunnig

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.
Läs mer om Ragnhild Ahlgren
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta