Kronprinsessan Victoria närvarade på Hjärnans dag 2019 H.K.H Kronprinsessan Victoria var en av alla som deltog på Hjärnans dag 2109. Dagen var fylld av spännande och inspirerande föreläsningar om den senaste hjärnforskningen.

Hjärnans dag 2019

Nu kan du se alla föreläsningar från Hjärnans Dag 2019 igen. Inspelade den 24 april på Scandiascenen, Cirkus i Stockholm. Moderator för dagen var Jan Bylund.

Marie Åsberg – Stress förr och nu

Utmattningssyndrom är ett gigantiskt folkhälsoproblem som kostar miljarder kronor varje år. Men hur växte begreppet fram och varför är vi mer stressade idag? Vad är det för faktorer som påverkar och ryms under den stressrelaterade psykiska ohälsan. Kommer vi få vi bukt på den ökade ohälsosamma stressen?


Marie Åsberg, psykiatriker och seniorprofessor på Karolinska institutet. Pionjär inom stress, myntade begreppet utmattningssyndrom 2003.

Markus Heilig – Kan hjärnforskning ge ny behandling av alkoholberoende?

Över en miljon svenskar har en så hög alkoholkonsumtion att den anses skadlig eller innebär en risk för beroende. De stora framsteg som skett inom hjärnforskningen har ännu inte omsatts i ny behandling av alkoholberoende. Men ny forskning ger förhoppningar om att denna situation förändras och att vi snart har en effektiv behandling mot beroendesjukdomar.


Markus Heilig är professor i psykiatri vid Linköpings universitet.

Caroline Graff – Genetiska studier om demenssjukdomar tar oss närmare ett genombrott

Hur kan de ärftliga formerna av Alzheimer hjälpa oss att förstå sjukdomen? Idag pågår intensiv forskning för att hitta genetiska markörer och ta reda på vilka mekanismer som ligger bakom demenssjukdomar. Det sker i många olika former och med den senaste tekniken, vilket ger kunskap som på sikt kan omsättas i förebyggande behandling och nya läkemedel.


Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning och expert på ärftlighetsfrågor när det gäller demenssjukdomar, vid Karolinska Institutet.

Morgondagens forskare på scen – Årets postdoktorala stipendiater

11 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen får Hjärnfondens postdoktorala stipendium 2019. De kommer att forska på heltid i två år om hjärnan, dess skador, sjukdomar och funktionsnedsättningar. Forskningsämnena innefattar bl.a. beroende, Parkinsons sjukdom, ALS, schizofreni  och depression. Idag har vi 4 av dem på scen.

Jan Bylund – Hjärntankar 


Jan Bylund, komiker och dagens moderator, kåserar.

Erik Lundström – Ny forskning kan ge bättre liv efter en stroke

Antalet personer som drabbas av en stroke minskar. Men stroke är fortfarande den tredje största orsaken till dödsfall i Sverige. Riskfaktorerna är kända och tidig upptäckt räddar fler liv. Men många får kvarstående funktionsbortfall, inte bara fysiskt. Så hur lär man sig leva efter en stroke och vad kan man själv påverka? Ny forskning fokuserar på att hitta bättre behandlingar och ökad livskvalitet.


Erik Lundström, docent och överläkare i neurologi vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

Jan de Laval – Stroken förändrade hans liv

Jan hade levt ett mycket aktivt liv och alltid känt sig ung. Han hade tänkt arbeta åtminstone till 75 men plötsligt fick livet en annan riktning. En natt vaknade han av att inte kunna röra vänster arm och ben. Jan hade fått en propp i hjärnan. Vägen tillbaka har varit lång och mödosam. Rädslan att drabbas av en stroke igen finns där hela tiden.


Jan De Laval, regissör och skådespelare.

Björn Roslund – Förklaringen bakom ADHD

Det finns nya förklaringar till varför man får ADHD och vad som händer i hjärnan. Många med ADHD får sina svårigheter diagnostiserade först i vuxen ålder. Cirka hälften har kvar sina diagnoskriterier. ADHD kan innebära både möjligheter och styrkor men också ställa till med problem. Det är en bra prognos om man gör rätt saker.


Björn Roslund barn- och vuxenpsykiatriker.

Ingmar Skoog- ”70 är det nya 50 ”

Idag är äldre friskare, lyckligare och socialare än någonsin. Sedan de första befolkningsstudierna påbörjades i början av 70-talet har stora förändringar skett. Vi är intellektuellt och fysiskt mycket vitalare än förr. Men vad är det som gör att livskvalitén har blivit bättre? Och vad har det för betydelse för hjärnans sjukdomar?


Ingmar Skoog, professor i psykiatri, föreståndare för Agecap, center för forskning om äldre och hälsa vid Göteborgs universitet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Dela sidan