Säkra din biljett till Hjärnans Dag här!

Missa inte årets stora kunskapsdag om hjärnan. Den 13 september kl 16.00-20.00 samlas forskare och experter på Lilla Cirkus i Stockholm.
Värd för Hjärnans dag är Fredrik Lindström, programledare, författare och en av landets mest populära komiker.

Det går bra att uppleva Hjärnans dag fysisk på plats eller se det digitalt.

 

Kvällens talare

 

hjärnfonden-hjärnans-dag-2022-mats-lekander

Mats Lekander,

Professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Hälsoångest i pandemins spår

Är vi för observanta på vår hälsa? Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska och hur styr det vårt agerande? Hur har pandemin påverkat vårt beteende och har det lett till att hälsoångesten ökar i samhället? Omkring 6-8 procent av befolkningen lider av allvarlig hälsoångest. Sjukdomshot kan påverka våra värderingar och det sätter i gång reaktioner i vår kropp. Det är medfödda tendenser vi har för att vi vill undvika fara, men att anpassa beteendena till hur stora riskerna är, det är mycket individuellt.

 

hjärnfonden-hjärnans-dag-2022-hedvig-söderlund

Hedvig Söderlund,

Adjungerad professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, författare och föreläsare.

Minnesforskaren som tappade sitt eget minne

Hedvig var mitt i karriären som hjärnforskare när hon blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Hon hade framgångsrikt forskat på hur minnet är organiserat i hjärnan. Just minnet påverkas i hög grad vid utmattning, och nu undrade hon hur det såg ut i hennes egen hjärna. Vad händer i hjärnan när stressen tar över och hur kan vi få hjärnan att läka på bästa sätt? Stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt de senaste tio åren. Hedvig delar med sig av fakta och sina personliga erfarenheter.

 

Sissela Nutley,

Doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, föreläsare och författare samt medförfattare till en ny forskningsöversikt för Statens Medieråd.

Hur mår barn och unga i en digital tid?

Fler unga upplever psykiska besvär. Många frågar sig vilken roll digitala medier har i denna utveckling. Vad händer i den icke fullt utvecklade hjärnan när barn och unga får för mycket skärmtid? Samtidigt som sociala medier och digitala spel ger en stor behållning svarar majoriteten av unga att deras digitala aktiviteter går ut över deras sömn, motion och skolarbete. Ny forskning visar på lösningar där vuxenvärlden och unga själva kan hjälpas åt att få ett balanserat användande. Det ideella projektet “Det syns inte” ger många råd hur man kan nå ut till unga idag.

 

Fredrik Lundgren,

Privat insamlare, Hjärnfonden. Har pågående insamling för ALS forskning, där han nyss avslutade sin cykelkampanj Smygehuk till Kebnekajse.

Cyklar för ALS-forskningen

När Fredrik Lundgrens bästa vän, mamman till hans barn, drabbades av ALS hösten 2021 rasade världen. Han ville inte bara stå bredvid och titta på utan bestämde sig för att själv samla in pengar till forskningen. I maj påbörjade han sin cykelresa från Sveriges lägsta punkt i Kristianstad mot toppen av Kebnekaise med målet att samla in 1 miljon kronor till ALS-forskningen. På vägen har fler hundra människor engagerat sig för att Fredrik ska nå fram till sitt mål. Hans outtröttliga engagemang sprider sig som ringar på vattnet och visar hur en persons idé kan växa och generera tusentals gåvor för att lösa den svåra ALS-gåtan.

 

Thomas Brännström,

Professor och överläkare vid Institutionen för medicinsk Biovetenskap, Umeå universitet.

Kan ALS-gåtan lösas i Sverige?

Varje år insjuknar cirka 220 personer i Sverige i ALS. De flesta är mellan 50 och 70 år. Sjukdomen kan börja smygande eller mer sällsynt plötsligt med svaghet i tungan, en hand eller ett ben. Både utbredningen och förloppet av muskelbortfall och funktionshinder varierar. Sverige är ett av de ledande länderna i kampen mot ALS. Vid Umeå universitet studeras det system av gener som kan orsaka ALS för att ta reda på hur de fungerar. Till sin hjälp har man världens största samling av prover från ALS-patienter. Men vad har det gett oss för intressanta spår och behandlingsidéer?

 

Lotta Borg Skoglund,

Docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri och en av grundarna till SMART psykiatri.

ADHD genom hela livet

Vad kan man göra som förälder och närstående till barn med ADHD, hur kan man tackla diagnosen som vuxen, på jobbet och hur är det att åldras med funktionsnedsättningen. ADHD kan ta sig mycket olika uttryck utifrån biologiska skillnader mellan könen. Kvinnor med ADHD kan ha både hyperaktiva och impulsiva symtom, men impulsiviteten syns inte lika tydligt hos kvinnor. Symtomen kan bli värre senare i livet och påverkas av hormonella svängningar under menstruationscykeln, graviditet och klimakteriet. Samlad aktuell forskning visar på möjligheter och strategier för att få vardagen att fungera för vuxna och barn.

 

Gabriella Wejlid,

Författare och föreläsare.

Så tränar du upp ditt minne

När vi förstår hur minnet fungerar, då inser vi också vilket fantastiskt minne vi har och hur vi kan använda det på bästa sätt. Hjärnan behöver ständig stimulans för att hålla sig i bra form. Men i dag samlar vi mycket av den information som vi förr höll i huvudet – mobilnummer, koder, inloggningsuppgifter – i våra mobiltelefoner. Så vad kan vi göra för att komma ihåg saker bättre? Och finns det minnesknep för att komma ihåg om vi stängde av spisen innan vi gick hemifrån? Allt handlar om teknik, lite fantasi, och en aha-upplevelse om hur vi gör när vi minns!