Var god vänta medans betalningen slutförs.....

Vad händer i kroppen när vi stressar?

Stressreaktionen är en naturlig och livsviktig kroppslig reaktion. Den är gjord för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme.

Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. Energimobilisering är något friskt och helt normalt i sådana situationer. Men det uppstår problem och kroppen och hjärnan kan ta skada om vi stressar utan vila och återhämtning under lång tid.

Stressreaktionen hjälper oss prestera i krävande situationer och vi klarar av kortare perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn. Kronisk stress utan återhämtning kan på sikt öka risken för utmattningssyndrom med trötthet, stresskänslighet och kognitiva nedsättningar som vanliga symtom. Långvarig stressbelastning är också en riskfaktor för tillstånd som depression.

Därför är det viktigt med återhämtning och vila. Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer. Det är också personligt vad som stressar oss, det som gör dig stressad kanske inte påverkar din kollega alls och vice versa.

Olika upplevelser av stress

Olika saker kan uppfattas som stressande, en dead-line på jobbet, att hinna till dagis i tid, att jäkta till ett möte, problem med sin chef eller kollega, att inte ha ett arbete, dålig ekonomi eller oron för en åldrad förälder är situationer som många av oss upplever som stressande.

Generellt kan sägas att många upplever stress när de har för mycket att göra på jobbet, privat eller i skolan. Det kan också finnas för många sociala krav och förväntningar som vi har svårt att leva upp till. För många krävande uppgifter, när det oförutsägbara och okontrollerade inträffar som vi saknar kontroll över eller när vi upplever tillvaron meningslös – är också vanliga stressfaktorer.

Stress en överlevnadsinstinkt

Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer då kroppen kräver mer bränsle. Stressreaktionen har gjort att vi överlevt i tusentals år. Förr i tiden hjälpte den oss framför allt i situationer som krävde fysisk aktivitet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att kämpa emot hotet eller fly ifrån det och stressreaktionen brukar kallas kamp- flyktreaktionen. Kroppen reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress.

När vi inte kan kämpa eller fly

Ett annat sätt att reagera på stress är att ”spela död”. Det programmet sätts i gång när hjärnan bedömer att faran är så stor att varken flykt eller kamp kommer att hjälpa. Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiveras och drar ner på energin. Det leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, en svimningskänsla och symtom från magen. De flesta vill isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Vi känner en stor trötthet, blir handlingsförlamade och kan känna oss nedstämda och deprimerade.

Det här händer i kroppen när vi stressar

När hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet som styr andningen, blodtryck och puls, sådant som vi inte kan påverka med vår vilja.

Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flyktreaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare.  Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för kampen på liv och död får mindre.

Stress och hjärnan

I vår hjärna finns runt 100 miljarder nervceller som är samman-kopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra.

I studier på djur har forskare undersökt förändringar i några delar av hjärnan som svarar på stressbelastning. Resultaten visar att hjärnan förändras efter mycket stark stressexponering. Förbindelserna mellan nervceller minskar i vissa områden och ökar i andra.

Studier på människa med modern avbildningsteknik pekar på att personer med utmattningssyndrom har en tunnare hjärnbark i ett visst område i pannloben. I en studie följde forskarna patienterna över tid. Resultaten från studien tydde på att hjärnbarkens volym gick tillbaka efter ett till två år. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga, vår förmåga att organisera och planera det vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista.

Caudate, ett område i hjärnan som är viktigt för rörelse men också olika kognitiva processer har också studerats hos utmattningspatienter. Resultaten tyder på att området är tunnare hos personer med utmattningssyndrom och att samma del av hjärnan är tunnare hos patienter som i större utsträckning lider av mental trötthet.

Resultat från avbildningsstudierna pekar också på att ett annat område i hjärnan, amygdala, är större hos utmattade och att aktiviteten mellan området och andra delar i hjärnan är förändrad. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det den som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Återhämtning och vila viktigt

Gaspådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme. Det är inget fel med denna fantastiska kraftmobilisering om vi lyckas röja undan hotet eller skaffa oss de resurser vi behöver för att så småningom återgå till ett balanserat läge. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn.