Ring in din gåva 020-523 523 | Ge en gåva direkt
MENY
Ge en gåva
Dela

Narkolepsi, symptom & behandling


Narkolepsi uppstår när hjärnan har brist på de ämnen som gör att du håller dig vaken. Det vanligaste tecknet på sjukdomen är att man somnar okontrollerat, när som helst under dagen.

Ungefär 1 på 2 000 människor lider av narkolepsi. Totalt har cirka 4 200 personer i Sverige sjukdomen. Av dessa är det många som inte får behandling, vilket kan bero på att symtomen är lindriga eller att diagnosen inte har fastställts.

Narkolepsi är en handikappande sjukdom. Den nedsatta vitaliteten kan medföra svårigheter vid skolgång, arbete och i sociala relationer. Studier visar att vissa aspekter av patienternas livskvalitet kan vara sämre än för patienter med Parkinsons sjukdom, migrän och epilepsi.

I dag finns effektiva läkemedel som dämpar symtomen på narkolepsi och gör att den som har narkolepsi kan leva ett så gott som normalt liv.

Det är en ovanlig sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Oftast uppstår narkolepsi i tonåren, men det kan också ske tidigare eller senare i livet.  

Narkolepsi - Symptom

Symtomen vid narkolepsi tolkas ibland ha andra orsaker såsom depression eller epilepsi. Omgivningen kan tro att personen med narkolepsi är påverkade av läkemedel eller alkohol eller att symtomen på annat sätt är livsstilsberoende.

•Sömnattacker, ofta i samband med stillsamma aktiviteter eller monotont arbete.
•Trötthet på dagen.
•Kataplexi – det vill säga att du plötsligt tappar kontrollen över vissa muskler. Ofta sker det i samband med olika känslotillstånd, till exempel om benen plötsligt viker sig när du skrattar eller är arg.
•Sömnparalys – du känner dig förlamad i samband med insomnande och uppvaknande. När det händer kan du varken röra armar eller ben och du kan inte tala.

Vad händer vid narkolepsi?

Det finns ett samband mellan narkolepsi och det sömnstadium som kallas REM- sömn (Rapid-Eye-Movement). Normalt inträffar första episoden av REM-sömn 1-1 1/2 timma efter insomnandet och under detta sömnstadium förekommer de mest färgstarka och livliga drömmarna. Under REM-sömn är hjärnan aktiv men alla muskler, förutom de som påverkar andning och ögonrörelser, är totalt avslappnade.

Vid narkolepsi har komponenter av REM-sömn frikopplats från sömnen och gör intrång i vaket tillstånd. Plötsliga sömnattacker och förlust av muskelkontroll (kataplexi), som normalt endast inträffar under REM-sömnen, inträffar även under vakenhet hos personer med narkolepsi. Hos personer med narkolepsi infaller vidare REM-sömnen ofta snabbt och nästan omedelbart efter insomningen.

Undersökning

Om du sökt vård för narkolepsi får du träffa en neurolog som ställer frågor om dina sömnvanor och din sjukdomshistoria. Därefter får du genomgå ett sömntest och sedan kan man ställa diagnos.

Behandling av narkolepsi

Narkolepsi går inte att bota, men det finns flera effektiva läkemedel som kan hjälpa dig att bli av med dina symtom. Om du använder dina läkemedel enligt instruktionerna kan du leva som vanligt och i de flesta fall till och med köra bil.

 

Symtomen vid narkolepsi tolkas ibland ha andra orsaker såsom depression eller epilepsi. Omgivningen kan tro att personen med narkolepsi är påverkade av läkemedel eller alkohol eller att symtomen på annat sätt är livsstilsb

•Sömnattacker, ofta i samband med stillsamma aktiviteter eller monotont arbete.
•Trötthet på dagen.
•Kataplexi – det vill säga att du plötsligt tappar kontrollen över vissa muskler. Ofta sker det i samband med olika känslotillstånd, till exempel om benen plötsligt viker sig när du skrattar eller är arg.
•Sömnparalys – du känner dig förlamad i samband med insomnande och uppvaknande. När det händer kan du varken röra armar eller ben och du kan inte tala. Förlamningen släpper efter en kort stu

Ge en gåva

Vi har inga statliga medel och är därför helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Behoven är stora och ditt bidrag är ett viktigt stöd.

Ge din gåva som:
Privatperson Företag

Bristen på forskningsmedel utgör idag det absolut största hindret för svenska forskare. Idag finns det forskare som tvingas ägna merparten av sin tid åt att skriva ansökningar och söka pengar istället för att göra det de är bäst på: att forska.

Professor Lars Olson
Ordförande Hjärnfonden