Hjärnfonden
Ge en gåva

Stipendiaten som vill stoppa ALS

Redan under läkarutbildningen kom Karin Forsberg i kontakt med ALS-gruppen vid Umeå universitet. En god vän till familjen hade nyligen insjuknat och hastigt gått bort i ALS och det var grymheten i denna sjukdom och avsaknaden av kurativ behandling gjorde så stort intryck på Karin att hon ville försöka hitta lösningen själv.

karin-forsberg-webb

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om ALS

”Det är inte svårt att fastna för hjärnforskning”

Karin Forsberg, Hjärnfondens stipendiat 2015
Universitet: Umeå universitet
Forskningsområde: ALS

Karin Forsberg har fått Hjärnfondens stipendium för 2015. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom neurovetenskapen. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

– Min forskning berör den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS), en dödlig sjukdom med aggressivt och snabbt förlopp. En central förändring vid ALS, såsom vid de flesta neurodegenerativa sjukdomar, är uppkomsten av felaktigt veckade protein som resulterar i att proteinernas struktur förändras. Mitt intresse är specifikt riktat mot proteinet superoxid dismutas 1 (SOD1), ett viktigt enzym i kroppen som allra oftast har en förändrad, felaktigt veckad proteinstruktur hos patienter med ALS. Jag är särskilt intresserad av att molekylärbiologiskt, morfologiskt och funktionellt studera orsakerna till felaktig proteinveckning och mekanismerna som styr denna process och sjukdomens utveckling och utbredning i centrala nervsystemet.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

– Jag vill utföra detaljerade studier kring proteinet SOD1 och dess aggregat som fokuserar på hur aggregaten bildas och sprids inom centrala nervsystemet och om andra celltyper i nervsystemet utöver motorneuron är involverade. Vidare vill jag i samarbete med andra ALS forskargrupper studera felaktig veckning av andra proteiner involverade i ALS. Jag har startat ett samarbete med en forskargrupp vid Ulms Universitet i Tyskland, som är internationellt erkända experter i neurodegeneration och inlett neuroanatomiska studier för att kartlägga SOD1 aggregatens morfologi och utbredning.

Vad betyder din forskning?

– Jag hoppas att mina studier skall 1) föra framåt förståelsen av molekylärbiologiska processer bakom sjukdomen ALS, 2) upptäcka markörer för tidig diagnostik och nya vägar/läkemedel för att stoppa dessa processer och därmed kunna bota/stoppa/begränsa sjukdomens utveckling och omvandla ALS till en icke dödlig sjukdom; 3) bidra till att klassificera ALS i subtyper som kan underlätta diagnostiken, behandlingen och sjukdomsprognosen. Jag hoppas även att specifika ALS studier av protein felveckning och aggregation kan ha betydelse för andra neurodegenerativa sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och frontalobsdemens (FLD).

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Det är inte svårt att fastna för hjärnforskning – människans hjärna är oerhört fascinerande och kroppens viktigaste organ. Under läkarutbildningen kom jag i kontakt med ALS gruppen vid Institutionen för medicinsk biovetenskap i Umeå, där jag gjorde en vetenskaplig uppsats inom ramen för min läkarexamen. Detta var min första kontakt med medicinsk forskning och väckte mitt intresse och nyfikenhet att fördjupa mig i medicinska problem och söka deras lösningar. Upprinnelsen till att jag just sökte mig till ALS-forskning var att en god vän till vår familj insjuknade och dog i ALS. Grymheten i denna sjukdom och avsaknaden av kurativ behandling gjorde stort intryck på mig.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

– Hjärnfondens stipendium betyder mycket för min fortsatta utveckling som forskare. Jag har påbörjat ett postdoc projekt med en forskargrupp vid Ulms Universitet där vi har startat de första studierna i projektet. Jag har en klinisk tjänst och i den tjänsten finns ingen tid avsatt för forskning. Tack vare Hjärnfondens stipendium, har jag nu möjlighet att fortsätta på mitt post-doc projekt. Hjärnfondens stipendium betyder därför oerhört mycket för mig och jag känner mig hedrad och tacksam.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Jag drivs av nyfikenhet och upptäckarlust. Jag tycker om forskningsprocessen, från planeringen av experiment, genomförandet, analysen av resultat till att beskriva och diskutera dessa resultat i vetenskapliga rapporter – detta är en kreativ process och en utmaning som stimulerar mig. Neurodegenerativa sjukdomarna ökar i samhället och utgör ett globalt problem i takt med att världens och speciellt den industrialiserade världens befolkning blir äldre. Det finns många outforskade frågor och vita fält i kunskapen om neurodeneneration generellt och ALS specifikt. Att forska på en så allvarlig sjukdom som ALS är givande för även ett litet framsteg, att bromsa förloppet, har stor betydelse för den drabbade individen. Att få vara med i kampen för ökad kunskap och ett bättre liv för de som drabbas, är en stark drivkraft.

Relaterat

Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
När Susan drabbades av ALS fick hennes ex-man och döttrar vårda henne.

Fredriks ex-fru fick ALS: “Vi befann oss i dödens väntrum”

När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet från samhället hade varit bättre.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Patienten tillhör de 2–6 procent som har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-anlaget. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta