Hjärnfonden
Ge en gåva

Karin Forsberg vill stoppa ALS

Redan under läkarutbildningen kom Karin Forsberg i kontakt med ALS-gruppen vid Umeå universitet. En god vän till familjen hade nyligen insjuknat och hastigt gått bort i ALS och det var grymheten i denna sjukdom och avsaknaden av kurativ behandling gjorde så stort intryck på Karin att hon ville försöka hitta lösningen själv.

karin-forsberg-webb

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om ALS

”Det är inte svårt att fastna för hjärnforskning”

Karin Forsberg, Hjärnfondens stipendiat 2015
Universitet: Umeå universitet
Forskningsområde: ALS

Karin Forsberg har fått Hjärnfondens stipendium för 2015. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom neurovetenskapen. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

– Min forskning berör den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS), en dödlig sjukdom med aggressivt och snabbt förlopp. En central förändring vid ALS, såsom vid de flesta neurodegenerativa sjukdomar, är uppkomsten av felaktigt veckade protein som resulterar i att proteinernas struktur förändras. Mitt intresse är specifikt riktat mot proteinet superoxid dismutas 1 (SOD1), ett viktigt enzym i kroppen som allra oftast har en förändrad, felaktigt veckad proteinstruktur hos patienter med ALS. Jag är särskilt intresserad av att molekylärbiologiskt, morfologiskt och funktionellt studera orsakerna till felaktig proteinveckning och mekanismerna som styr denna process och sjukdomens utveckling och utbredning i centrala nervsystemet.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

– Jag vill utföra detaljerade studier kring proteinet SOD1 och dess aggregat som fokuserar på hur aggregaten bildas och sprids inom centrala nervsystemet och om andra celltyper i nervsystemet utöver motorneuron är involverade. Vidare vill jag i samarbete med andra ALS forskargrupper studera felaktig veckning av andra proteiner involverade i ALS. Jag har startat ett samarbete med en forskargrupp vid Ulms Universitet i Tyskland, som är internationellt erkända experter i neurodegeneration och inlett neuroanatomiska studier för att kartlägga SOD1 aggregatens morfologi och utbredning.

Vad betyder din forskning?

– Jag hoppas att mina studier skall 1) föra framåt förståelsen av molekylärbiologiska processer bakom sjukdomen ALS, 2) upptäcka markörer för tidig diagnostik och nya vägar/läkemedel för att stoppa dessa processer och därmed kunna bota/stoppa/begränsa sjukdomens utveckling och omvandla ALS till en icke dödlig sjukdom; 3) bidra till att klassificera ALS i subtyper som kan underlätta diagnostiken, behandlingen och sjukdomsprognosen. Jag hoppas även att specifika ALS studier av protein felveckning och aggregation kan ha betydelse för andra neurodegenerativa sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och frontalobsdemens (FLD).

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Det är inte svårt att fastna för hjärnforskning – människans hjärna är oerhört fascinerande och kroppens viktigaste organ. Under läkarutbildningen kom jag i kontakt med ALS gruppen vid Institutionen för medicinsk biovetenskap i Umeå, där jag gjorde en vetenskaplig uppsats inom ramen för min läkarexamen. Detta var min första kontakt med medicinsk forskning och väckte mitt intresse och nyfikenhet att fördjupa mig i medicinska problem och söka deras lösningar. Upprinnelsen till att jag just sökte mig till ALS-forskning var att en god vän till vår familj insjuknade och dog i ALS. Grymheten i denna sjukdom och avsaknaden av kurativ behandling gjorde stort intryck på mig.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

– Hjärnfondens stipendium betyder mycket för min fortsatta utveckling som forskare. Jag har påbörjat ett postdoc projekt med en forskargrupp vid Ulms Universitet där vi har startat de första studierna i projektet. Jag har en klinisk tjänst och i den tjänsten finns ingen tid avsatt för forskning. Tack vare Hjärnfondens stipendium, har jag nu möjlighet att fortsätta på mitt post-doc projekt. Hjärnfondens stipendium betyder därför oerhört mycket för mig och jag känner mig hedrad och tacksam.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Jag drivs av nyfikenhet och upptäckarlust. Jag tycker om forskningsprocessen, från planeringen av experiment, genomförandet, analysen av resultat till att beskriva och diskutera dessa resultat i vetenskapliga rapporter – detta är en kreativ process och en utmaning som stimulerar mig. Neurodegenerativa sjukdomarna ökar i samhället och utgör ett globalt problem i takt med att världens och speciellt den industrialiserade världens befolkning blir äldre. Det finns många outforskade frågor och vita fält i kunskapen om neurodegeneration generellt och ALS specifikt. Att forska på en så allvarlig sjukdom som ALS är givande för även ett litet framsteg, att bromsa förloppet, har stor betydelse för den drabbade individen. Att få vara med i kampen för ökad kunskap och ett bättre liv för de som drabbas, är en stark drivkraft.

Relaterat

Hjärnfonden kommenterar Socialstyrelsens strategi för sällsynta hälsotillstånd

Socialstyrelsen presenterade nyligen ett förslag om ny nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Hjärnfonden ser positivt på att flera viktiga utmaningar lyfts och följer det fortsatta arbetet med implementering, finansiering och forskningens långsiktiga förutsättningar.

”Min förhoppning är många nya gåvor”

Petra Sedlinger, 59, var mitt i livet när hon drabbades av ALS. Här berättar hon om sjukdomen, sorgen och det akuta behovet av mer pengar till forskningen.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Närmar vi oss ALS-genombrottens tid?

De senaste åren har det skett stora framsteg i kampen mot sjukdomen ALS. Professor Peter Andersen kallar vissa av dem rent av för ”anmärkningsvärda”. Här berättar han mer om sitt livsviktiga arbete och om behovet av resurser.

Fembarnspappan Torsten fick ALS

Fembarnspappan Torsten Gabrielsson startade sin insamling till förmån för forskning kring ALS inför sin 41:a födelsedag i november 2024. Målet var att få in några tusen – men summan uppgick snart till över 1,5 miljoner kronor.

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta