Hjärnfonden
Ge en gåva

Karin Forsberg vill stoppa ALS

Redan under läkarutbildningen kom Karin Forsberg i kontakt med ALS-gruppen vid Umeå universitet. En god vän till familjen hade nyligen insjuknat och hastigt gått bort i ALS och det var grymheten i denna sjukdom och avsaknaden av kurativ behandling gjorde så stort intryck på Karin att hon ville försöka hitta lösningen själv.

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden

”Det är inte svårt att fastna för hjärnforskning”

Karin Forsberg, Hjärnfondens stipendiat 2015
Universitet: Umeå universitet
Forskningsområde: ALS

Karin Forsberg har fått Hjärnfondens stipendium för 2015. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom neurovetenskapen. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

– Min forskning berör den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS), en dödlig sjukdom med aggressivt och snabbt förlopp. En central förändring vid ALS, såsom vid de flesta neurodegenerativa sjukdomar, är uppkomsten av felaktigt veckade protein som resulterar i att proteinernas struktur förändras. Mitt intresse är specifikt riktat mot proteinet superoxid dismutas 1 (SOD1), ett viktigt enzym i kroppen som allra oftast har en förändrad, felaktigt veckad proteinstruktur hos patienter med ALS. Jag är särskilt intresserad av att molekylärbiologiskt, morfologiskt och funktionellt studera orsakerna till felaktig proteinveckning och mekanismerna som styr denna process och sjukdomens utveckling och utbredning i centrala nervsystemet.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

– Jag vill utföra detaljerade studier kring proteinet SOD1 och dess aggregat som fokuserar på hur aggregaten bildas och sprids inom centrala nervsystemet och om andra celltyper i nervsystemet utöver motorneuron är involverade. Vidare vill jag i samarbete med andra ALS forskargrupper studera felaktig veckning av andra proteiner involverade i ALS. Jag har startat ett samarbete med en forskargrupp vid Ulms Universitet i Tyskland, som är internationellt erkända experter i neurodegeneration och inlett neuroanatomiska studier för att kartlägga SOD1 aggregatens morfologi och utbredning.

Vad betyder din forskning?

– Jag hoppas att mina studier skall 1) föra framåt förståelsen av molekylärbiologiska processer bakom sjukdomen ALS, 2) upptäcka markörer för tidig diagnostik och nya vägar/läkemedel för att stoppa dessa processer och därmed kunna bota/stoppa/begränsa sjukdomens utveckling och omvandla ALS till en icke dödlig sjukdom; 3) bidra till att klassificera ALS i subtyper som kan underlätta diagnostiken, behandlingen och sjukdomsprognosen. Jag hoppas även att specifika ALS studier av protein felveckning och aggregation kan ha betydelse för andra neurodegenerativa sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och frontalobsdemens (FLD).

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Det är inte svårt att fastna för hjärnforskning – människans hjärna är oerhört fascinerande och kroppens viktigaste organ. Under läkarutbildningen kom jag i kontakt med ALS gruppen vid Institutionen för medicinsk biovetenskap i Umeå, där jag gjorde en vetenskaplig uppsats inom ramen för min läkarexamen. Detta var min första kontakt med medicinsk forskning och väckte mitt intresse och nyfikenhet att fördjupa mig i medicinska problem och söka deras lösningar. Upprinnelsen till att jag just sökte mig till ALS-forskning var att en god vän till vår familj insjuknade och dog i ALS. Grymheten i denna sjukdom och avsaknaden av kurativ behandling gjorde stort intryck på mig.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

– Hjärnfondens stipendium betyder mycket för min fortsatta utveckling som forskare. Jag har påbörjat ett postdoc projekt med en forskargrupp vid Ulms Universitet där vi har startat de första studierna i projektet. Jag har en klinisk tjänst och i den tjänsten finns ingen tid avsatt för forskning. Tack vare Hjärnfondens stipendium, har jag nu möjlighet att fortsätta på mitt post-doc projekt. Hjärnfondens stipendium betyder därför oerhört mycket för mig och jag känner mig hedrad och tacksam.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Jag drivs av nyfikenhet och upptäckarlust. Jag tycker om forskningsprocessen, från planeringen av experiment, genomförandet, analysen av resultat till att beskriva och diskutera dessa resultat i vetenskapliga rapporter – detta är en kreativ process och en utmaning som stimulerar mig. Neurodegenerativa sjukdomarna ökar i samhället och utgör ett globalt problem i takt med att världens och speciellt den industrialiserade världens befolkning blir äldre. Det finns många outforskade frågor och vita fält i kunskapen om neurodegeneration generellt och ALS specifikt. Att forska på en så allvarlig sjukdom som ALS är givande för även ett litet framsteg, att bromsa förloppet, har stor betydelse för den drabbade individen. Att få vara med i kampen för ökad kunskap och ett bättre liv för de som drabbas, är en stark drivkraft.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Torsten sitter med sina barn i soffan.

ALS-sjuka fembarnspappan samlar in rekordsumma till forskningen

Torsten Gabrielsson, 42, har den obotliga nervsjukdomen ALS. Han har också samlat in över tre miljoner till forskningen. “Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom”.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta