Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Stefan Marklund.

Månadens forskare: Stefan Marklund

I början av juni delade Hjärnfonden ut 2015 års forskningsanslag. Många forskare sökte pengar och i år räckte våra insamlade medel till att finansiera 47 svenska hjärnforskningsprojekt. Ett av dem bedrivs av Stefan Marklund, professor i klinisk kemi vid Umeå universitet. Han är en av Sveriges främsta ALS-forskare och kan vara den obotliga sjukdomen på spåren.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar varje år mer än 220 personer i Sverige. Sjukdomen både obotlig och dödlig. Vid ALS dör motorneuronen, de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens muskler. De flesta som drabbas är i 60-årsåldern och de avlider oftast när andningsmusklerna drabbats efter ett par års sjukdom.

En vanlig känd orsak till ALS är ärftliga förändringar (mutationer) i ett protein, SOD1. SOD1 finns i vanliga fall helt naturligt i kroppen, men mutationen gör att det klumpar ihop sig inne i de nervceller som styr kroppens muskler, motorneuronen. Stefan Marklund och hans forskargrupp har utvecklat en ny metod för analys av proteinklumparnas struktur, och funnit att två olika typer kan bildas. Kunskap om strukturen har sedan använts för att utvecklas antikroppar mot proteinklumparna och just nu testas dessa antikroppars förmåga att förhindra spridningen av proteinklumparna och därmed sjukdomsutvecklingen i djurförsök. På sikt är målet för Stefan Marklunds forskning att hitta ett läkemedel för att behandla ALS.

Stefan Marklund och hans forskningsgrupp får 500 000 kronor från Hjärnfonden för att bedriva forskning under ett år.

– Vi är en stor grupp som arbetar med ALS-forskning och det är kostsamt att till exempel ta fram antikroppar för behandlingsförsöken, därför är Hjärnfondens anslag mycket välkommet, säger Stefan Marklund. Det här betyder att vi med större resurser kan få fram ytterligare kunskaper om hur enzymklumparna sprids i centrala nervsystemet.

Vill du stödja forskningen och ge en öronmärkt gåva till ALS-forskningen? Klicka här.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre pratar med kollega.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta