Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Stefan Marklund.

Månadens forskare: Stefan Marklund

I början av juni delade Hjärnfonden ut 2015 års forskningsanslag. Många forskare sökte pengar och i år räckte våra insamlade medel till att finansiera 47 svenska hjärnforskningsprojekt. Ett av dem bedrivs av Stefan Marklund, professor i klinisk kemi vid Umeå universitet. Han är en av Sveriges främsta ALS-forskare och kan vara den obotliga sjukdomen på spåren.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar varje år mer än 220 personer i Sverige. Sjukdomen både obotlig och dödlig. Vid ALS dör motorneuronen, de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens muskler. De flesta som drabbas är i 60-årsåldern och de avlider oftast när andningsmusklerna drabbats efter ett par års sjukdom.

En vanlig känd orsak till ALS är ärftliga förändringar (mutationer) i ett protein, SOD1. SOD1 finns i vanliga fall helt naturligt i kroppen, men mutationen gör att det klumpar ihop sig inne i de nervceller som styr kroppens muskler, motorneuronen. Stefan Marklund och hans forskargrupp har utvecklat en ny metod för analys av proteinklumparnas struktur, och funnit att två olika typer kan bildas. Kunskap om strukturen har sedan använts för att utvecklas antikroppar mot proteinklumparna och just nu testas dessa antikroppars förmåga att förhindra spridningen av proteinklumparna och därmed sjukdomsutvecklingen i djurförsök. På sikt är målet för Stefan Marklunds forskning att hitta ett läkemedel för att behandla ALS.

Stefan Marklund och hans forskningsgrupp får 500 000 kronor från Hjärnfonden för att bedriva forskning under ett år.

– Vi är en stor grupp som arbetar med ALS-forskning och det är kostsamt att till exempel ta fram antikroppar för behandlingsförsöken, därför är Hjärnfondens anslag mycket välkommet, säger Stefan Marklund. Det här betyder att vi med större resurser kan få fram ytterligare kunskaper om hur enzymklumparna sprids i centrala nervsystemet.

Vill du stödja forskningen och ge en öronmärkt gåva till ALS-forskningen? Klicka här.

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta