Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Stefan Marklund.

Månadens forskare: Stefan Marklund

I början av juni delade Hjärnfonden ut 2015 års forskningsanslag. Många forskare sökte pengar och i år räckte våra insamlade medel till att finansiera 47 svenska hjärnforskningsprojekt. Ett av dem bedrivs av Stefan Marklund, professor i klinisk kemi vid Umeå universitet. Han är en av Sveriges främsta ALS-forskare och kan vara den obotliga sjukdomen på spåren.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar varje år mer än 220 personer i Sverige. Sjukdomen både obotlig och dödlig. Vid ALS dör motorneuronen, de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens muskler. De flesta som drabbas är i 60-årsåldern och de avlider oftast när andningsmusklerna drabbats efter ett par års sjukdom.

En vanlig känd orsak till ALS är ärftliga förändringar (mutationer) i ett protein, SOD1. SOD1 finns i vanliga fall helt naturligt i kroppen, men mutationen gör att det klumpar ihop sig inne i de nervceller som styr kroppens muskler, motorneuronen. Stefan Marklund och hans forskargrupp har utvecklat en ny metod för analys av proteinklumparnas struktur, och funnit att två olika typer kan bildas. Kunskap om strukturen har sedan använts för att utvecklas antikroppar mot proteinklumparna och just nu testas dessa antikroppars förmåga att förhindra spridningen av proteinklumparna och därmed sjukdomsutvecklingen i djurförsök. På sikt är målet för Stefan Marklunds forskning att hitta ett läkemedel för att behandla ALS.

Stefan Marklund och hans forskningsgrupp får 500 000 kronor från Hjärnfonden för att bedriva forskning under ett år.

– Vi är en stor grupp som arbetar med ALS-forskning och det är kostsamt att till exempel ta fram antikroppar för behandlingsförsöken, därför är Hjärnfondens anslag mycket välkommet, säger Stefan Marklund. Det här betyder att vi med större resurser kan få fram ytterligare kunskaper om hur enzymklumparna sprids i centrala nervsystemet.

Vill du stödja forskningen och ge en öronmärkt gåva till ALS-forskningen? Klicka här.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta