Hjärnfonden
Ge en gåva

Varför mår hjärnan bra av motion?

Tillsammans med vår samarbetspartner Skellefteå Kraft har Hjärnfonden tagit fram fyra videopodcasts där programledaren Beppe Singer tar reda på hur hjärnan reagerar på saker som motion, sociala relationer, sömn och kost. Första avsnittet gästas av professor Yvonne Forsell som förklarar vad som händer i hjärnan när vi rör på resten av kroppen.

– Det viktigaste som händer när man tränar och den största vinsten för hjärnan är att det bildas en faktor som fungerar ungefär som ett slags gödningsmedel för hjärnan, säger  Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska Institutet.

Den här faktorn stimulerar bildningen av nya nervceller men skyddar också mot att nervcellerna bryts ner. Det gör att det både blir lättare att lära sig nya saker och att komma ihåg sådant vi redan lärt oss.

Dessutom gör träning att det bildas fler små blodkärl i hjärnan som gör att blodflödet till hjärnan ökar. När man tränar frisätts det också mer av de ämnen som behövs för att nervimpulser skall överföras från en nervcell till en annan. Det är en anledning till att träning har en anti-depressiv effekt.

-Vi fick lika bra effekt av träning som att ge ett anti-depressivt  läkemedel eller kognitiv beteendeterapi, säger Yvonne Forsell om en undersökning hon gjort där man studerade effekten av träning på depression.

Se hela intervjun med Yvonne Forsell här ovan genom att klicka på pilen.

Du kan se när Beppe Singer samtalar med Alva Appelgren om sociala relationer här och med Christian Benedict om hur viktigt det är med sömn här och med Charlotte Erlanson-Albertsson om kost här.

 

Relaterat

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.

Finns det ett samband mellan inflammation och depression?

Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
Ung kvinna med långt hår och glasögon framför en grönskande buske.

Pluggandet tog över livet för Estelle

Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.

Hjärnstegets spännande resa 2021

Det känns oerhört roligt att få berätta att Hjärnsteget 2021 blev en succé, större än vi kunnat ana. Detta tack vare alla som promenerat, sprungit och rullat tillsammans med oss i dessa virtuella lopp.
Dzenita Jenny Mehovic

Därför springer hon Hjärnsteget

Dzenita Jenny Mehovic är en av alla som kommer att springa Hjärnsteget nu i september. Att kunna bidra till forskningen om Alzheimer och samtidigt uppmana till fysisk aktivitet är viktigt för henne.
Lördagsgänget sprang Hjärnsteget i juni 2021.

Vänner i vått och torrt

I sol, regn, rusk eller snö ses vi, det spelar ingen roll. Lördagsträningen är helig. Vi är ett härligt gäng med kompisar och kompisars kompisar som ses samma tid, samma plats varje vecka. Och den här gången tränade vi för hjärnforskningen!
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta