Att med ett enkelt blodprov kunna bestämma vilken behandling en bipolär patient behöver är en dröm för Mikael Landén, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

” Drömmen är att kunna ge individanpassad hjälp till dem med bipolär sjukdom”

Ett unikt forskningsprojekt på bipolär sjukdom, finansierat av Hjärnfonden, pågår i Göteborg. Förhoppningen är att kunna skräddarsy behandlingar – och få fram nya mediciner.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Mikael Landén är överläkare och professor i psykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Han både forskar och jobbar kliniskt med patienter – och ser lidandet på nära håll.

Därför anser Mikael Landén att det är viktigt att vården får tillgång till bättre behandlingar. Det forskningsprojekt han leder är speciellt på så sätt att forskningen sker just inne i vården, på riktiga patienter. Dessutom över en sjuårsperiod. Han berättar om ett av de första fynden:

Mikael Landén är överläkare och professor i psykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Han både forskar och jobbar kliniskt med patienter – och ser lidandet på nära håll.
Mikael Landén är överläkare och professor i psykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Vi har upptäckt att maniska perioder kan ge fysiska förändringar i hjärnan. Nu ska vi se om detta kan vara förklaringen till att många med bipolär sjukdom får problem med till exempel koncentration och minne.

Men det Mikael Landén verkligen hoppas på att hitta är biomarkörer. Det är tecken i kroppen som ger information om den specifika personens sjukdomsbild.

– En viktig fråga det skulle kunna besvara är hur det ska gå: Kommer du att återfalla varje år eller vara frisk i tjugo år? Kommer du att försöka begå självmord? Sådant vet vi ingenting om på individnivå idag, säger han.

Drömmen är att ett enkelt blodprov ska kunna berätta exakt vilken vård en patient bör få. Samtidigt understryker Mikael Landén att det är extremt svårt att hitta biomarkörer.

– Men vi hoppas på att komma lite närmare det nu. Ett konkret fynd är att den grupp som har gjort självmordsförsök har låga halter av ett visst ämne. Det är inte helt osannolikt att det skulle kunna leda till en ny medicin, men det kräver mycket mer forskning. Det är dyrt, men är enda vägen framåt, säger han.

Läs mer om bipolär sjukdom här

 

Relaterat

Henrik Wahlström

Henrik vill att vi vågar tala om psykisk ohälsa

Den 1 januari i år gick Instagramprofilen Henrik Wahlström ut och berättade att han har bipolär sjukdom för sin stora följarskara. Bakom beslutet låg en önskan om att ge hopp åt människor som lider av psykisk ohälsa, som han själv gjort under stor del av sitt liv. Hjärnfonden har pratat med Henrik om hans engagemang för att öka öppenheten om psykisk ohälsa.

Forskare pipetterar celler vid ett mikroskop

Hur kan behandlingen av bipolär sjukdom förbättras?

Martin Schalling, professor på Karolinska Institutet, forskar om bipolär sjukdom. Ett mål för hans forskning är bl a att förstå hur litium, den vanligaste behandlingen av sjukdomen, verkar och varför alla patienter inte svarar lika bra på behandlingen.

Magnus Werner

Försäkringskassans avslag blev vändpunkten

Han har försökt ta livet av sig flera gånger och har levt med diagnosen bipolär sjukdom i fyrtio år. I dag arbetar Magnus Werner som brukarsamordnare på region Sörmland och föreläser bl a om suicidprevention.

Jonatan har bipolär sjukdom

”Jag blir som en ångvält. Allt ljus ska vara på mig”

Jonatan lever med bipolär sjukdom. Det innebär att han lever med toppar och dalar i tillvaron. I topparna vill han ha all uppmärksamhet. Klicka på pilen i bilden och se en film där han berättar.

Bipolärdagen den 30 mars. Pojke sitter på en brygga och tittar ut över

Internationella bipolärdagen den 30 mars

Den 30 mars är det internationella bipolärdagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring två procent av befolkningen och som skapar mycket lidande för den som är drabbad.

Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.