Hjärnfonden
Ge en gåva

Att få en tidig diagnos ger både drabbade och anhöriga en chans att planera framtiden.

Alzheimerforskning som gör skillnad redan idag

Agneta Nordberg har, med stöd från Hjärnfonden, forskat på hur man kan diagnostisera Alzheimers sjukdom tidigt – redan innan minnesproblemen är tydliga. Hennes resultat kan ge redan sjuka en bättre tillvaro, men också bidra till en lösning av själva Alzheimersgåtan. Hon berättar här om sin forskning. Du kan också lyssna på Agneta Nordberg på Hjärnans Dag den 6 april.

Min forskning har gjort att vi idag kan upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än förr, tack vare ett särskilt ryggvätskeprov och avbildningar av hjärnan. Forskningen har också gjort att vi mer detaljerat kan studera förändringarna i hjärnan, så att vi snabbare kan identifiera rätt demenssjukdom.

Att få en tidig diagnos har många fördelar. Inte minst att det ger patienten och de anhöriga en chans att planera framtiden. Men det ger också en viktig chans att lägga om sin vardag, eftersom många livsstilsfaktorer påverkar sjukdomsförloppet. Det är till exempel viktigt att röra på sig, använda hjärnan mycket och äta rätt kost. Om man arbetar kan det vara bra att gå ner i arbetstid för att minska negativ stress.

“Jag tror att vi snart kan ha effektiva läkemedel mot den här svåra sjukdomen”

Jag träffar patienter med minnesbesvär varje vecka. Det är livsöden som berör. Samtidigt blir jag hela tiden impo­nerad av hur många, både patienter och anhöriga, som tar sig an sjukdomen med kraft och en positiv inställning. Men det räcker förstås inte. För alla de här människornas skull känner jag en otroligt stark önskan att hitta ett sätt att bota Alzheimers sjukdom.

Den enda lösningen är att vi skaffar oss en ökad förståelse för hur sjukdomen uppstår – och på så sätt hur vi ska angripa den. I min forskning har vi identifierat en möjlig orsak till Alzheimers sjukdom. Det bidrar förstås till att jag ser positivt på framtiden. Jag tror att vi ganska snart kan ha effektiva läkemedel mot den här svåra sjukdomen – under förutsättning att vi kan genomföra den forskning som krävs. Det är, som du nog vet, väldigt dyrt. Och det är därför dina gåvor är så viktiga.

En av alla som har Alzheimers sjukdom är Ingrid. Hennes dotter Kirsten berättar här om sin mammas sjukdom

Ge en gåva till diagnosen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta