Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning

Lästid: 2 minuter

Rekordutdelning till svensk hjärnforskning

Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi i år dela ut 74.2 miljoner kronor till 110 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan stiftelsen grundades och vi fortsätter vara en av de viktigaste finansiärerna av svensk hjärnforskning.

Närbild på händer som arbetar med en petriskål.

Hjärnfondens årliga utdelning av medel till svensk hjärnforskning slår rekord. Det blir en utdelning på 74.2 miljoner kronor vilket kan jämföras med fjolårets 42 miljoner kronor. Pengarna går till forskningsprojekt inom bland annat barn- och ungdomshjärnan, beroendesjukdomar, depression, ALS, Parkinsons sjukdom, stroke och Alzheimers sjukdom. Forskningsbidragen som delas ut i början av juli är ett- eller tvååriga och uppgår till 500 000 kronor per år.

– Det är fantastiskt roligt att vi har slagit rekord i utdelning till hjärnforskningen, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare. Tack vare alla generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi satsa på mer forskning som kan bidra till att fler personer räddas till livet och får bättre livskvalitet.

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får forskningsbidrag. Av årets totalt 284 ansökningar kunde 110 beviljas. 35 bidrag är två-åriga och 75 stycken löper på ett år. Årets etablerade forskare och forskargrupper inom neurovetenskap som får forskningsbidrag kommer från nio svenska universitet. Förutom det stora antalet ansökningar för att forska om Alzheimers sjukdom så finns det ett stort intresse för att forska om Parkinson och andra neurodegenerativa sjukdomar.

-I år fick vi extra många kvalificerade forskningsansökningar till Alzheimers sjukdom. Det ger oss hopp om att komma närmare en lösning på hur vi kan stoppa den svåra sjukdomen, säger Anna Hemlin.

Av de 110 beviljade forskningsanslagen går 48 till Karolinska Institutet, 20 till Uppsala universitet, 15 till Göteborgs universitet, 6 till Linköpings universitet, 13 till Lunds universitet, 4 till Umeå universitet, 2 till KTH i Stockholm, 1 till Örebro universitet och 1 till Stockholms universitet.

Fler som fått forskningsbidrag
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Lene Uhrbom.

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta