Hjärnfonden
Ge en gåva

Rekordutdelning till svensk hjärnforskning

Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi i år dela ut 74.2 miljoner kronor till 110 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan stiftelsen grundades och vi fortsätter vara en av de viktigaste finansiärerna av svensk hjärnforskning.

Hjärnfondens årliga utdelning av medel till svensk hjärnforskning slår rekord. Det blir en utdelning på 74.2 miljoner kronor vilket kan jämföras med fjolårets 42 miljoner kronor. Pengarna går till forskningsprojekt inom bland annat barn- och ungdomshjärnan, beroendesjukdomar, depression, ALS, Parkinsons sjukdom, stroke och Alzheimers sjukdom. Forskningsbidragen som delas ut i början av juli är ett- eller tvååriga och uppgår till 500 000 kronor per år.

– Det är fantastiskt roligt att vi har slagit rekord i utdelning till hjärnforskningen, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare. Tack vare alla generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi satsa på mer forskning som kan bidra till att fler personer räddas till livet och får bättre livskvalitet.

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får forskningsbidrag. Av årets totalt 284 ansökningar kunde 110 beviljas. 35 bidrag är två-åriga och 75 stycken löper på ett år. Årets etablerade forskare och forskargrupper inom neurovetenskap som får forskningsbidrag kommer från nio svenska universitet. Förutom det stora antalet ansökningar för att forska om Alzheimers sjukdom så finns det ett stort intresse för att forska om Parkinson och andra neurodegenerativa sjukdomar.

-I år fick vi extra många kvalificerade forskningsansökningar till Alzheimers sjukdom. Det ger oss hopp om att komma närmare en lösning på hur vi kan stoppa den svåra sjukdomen, säger Anna Hemlin.

Av de 110 beviljade forskningsanslagen går 48 till Karolinska Institutet, 20 till Uppsala universitet, 15 till Göteborgs universitet, 6 till Linköpings universitet, 13 till Lunds universitet, 4 till Umeå universitet, 2 till KTH i Stockholm, 1 till Örebro universitet och 1 till Stockholms universitet.

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta