Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning

Lästid: 2 minuter

Rekordutdelning till svensk hjärnforskning

Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi i år dela ut 74.2 miljoner kronor till 110 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan stiftelsen grundades och vi fortsätter vara en av de viktigaste finansiärerna av svensk hjärnforskning.

Närbild på händer som arbetar med en petriskål.

Hjärnfondens årliga utdelning av medel till svensk hjärnforskning slår rekord. Det blir en utdelning på 74.2 miljoner kronor vilket kan jämföras med fjolårets 42 miljoner kronor. Pengarna går till forskningsprojekt inom bland annat barn- och ungdomshjärnan, beroendesjukdomar, depression, ALS, Parkinsons sjukdom, stroke och Alzheimers sjukdom. Forskningsbidragen som delas ut i början av juli är ett- eller tvååriga och uppgår till 500 000 kronor per år.

– Det är fantastiskt roligt att vi har slagit rekord i utdelning till hjärnforskningen, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare. Tack vare alla generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi satsa på mer forskning som kan bidra till att fler personer räddas till livet och får bättre livskvalitet.

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får forskningsbidrag. Av årets totalt 284 ansökningar kunde 110 beviljas. 35 bidrag är två-åriga och 75 stycken löper på ett år. Årets etablerade forskare och forskargrupper inom neurovetenskap som får forskningsbidrag kommer från nio svenska universitet. Förutom det stora antalet ansökningar för att forska om Alzheimers sjukdom så finns det ett stort intresse för att forska om Parkinson och andra neurodegenerativa sjukdomar.

-I år fick vi extra många kvalificerade forskningsansökningar till Alzheimers sjukdom. Det ger oss hopp om att komma närmare en lösning på hur vi kan stoppa den svåra sjukdomen, säger Anna Hemlin.

Av de 110 beviljade forskningsanslagen går 48 till Karolinska Institutet, 20 till Uppsala universitet, 15 till Göteborgs universitet, 6 till Linköpings universitet, 13 till Lunds universitet, 4 till Umeå universitet, 2 till KTH i Stockholm, 1 till Örebro universitet och 1 till Stockholms universitet.

Fler som fått forskningsbidrag

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta