Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 1 minut

Hoppfulla resultat för antikropp mot Alzheimer

Den antikropp mot Alzheimers sjukdom som Lars Lannfelt, seniorprofessor vid Uppsala universitet, utvecklat i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en klinisk studie på 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Resultaten visade på minskad klinisk försämring och minskad amyloid-beta inlagring i hjärnan meddelade Bioarctic i ett pressmeddelande den 6 juli.

Ett äldre par kramar om varandra.
Porträtt av Lars Lannfelt.

Professor Lars Lannfelt

“BAN2401 är en unik antikropp riktad mot en speciell målmolekyl. Antikroppen utvecklades för att selektivt binda till toxiska protofibriller av amyloid-beta i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Det har lett till en kliniskt meningsfull effekt och behandlingen var väl tolererad med begränsade biverkningar i Fas 2b-studien.

Vi gjorde en klinisk observation i slutet av 1990-talet: den arktiska mutationen orsakar förhöjda nivåer av protofibrill . er, som också finns normalt. Denna upptäckt ledde till hypotesen att lösliga protofibriller av amyloid-beta är ett bra målprotein för behandling. De nya studieresultaten bekräftar att detta gäller generellt för patienter med Alzheimers sjukdom”, säger Lars Lannfelt, professor, läkare och en av grundarna av Bioarctic i pressmeddelandet.

Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demens. Vid sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. De kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Orsakerna till nedbrytningen av nervceller är inte helt klarlagd, men mycket talar för att beta-amyloid och även proteinet tau är involverade på något sätt. De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet.

Lars Lannfelt sitter i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Läs mer om Alzheimers sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Agneta Nordberg.

Hjärnavbildning med stor potential för arbetet mot alzheimer

De senaste åren har hjärnforskningen bidragit till en ökad förståelse för mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Det stärker professor Agneta Nordbergs tro på att sjukdomen går att stoppa. Här berättar hon mer och förklarar varför mer stöd behövs.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta