Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Foto: Oskar Hansson

Lästid: 2 minuter

Ny metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom

Att ställa diagnos på Alzheimers sjukdom kan vara svårt, eftersom flera andra tillstånd kan ge samma symtom. Men nu finns en ny metod som avbildar hjärnan och visar den spridning av proteinet tau som finns enbart vid Alzheimer.

Illustration som jämför hjärnbilder från friska kontroller och patienter med Alzheimers sjukdom, med färgskala som visar nivåer av tau-PET-signal.

Tau PET visar på omfattande mängder av sjukligt tau-protein i tinning- och hjäss-loberna hos patienter med Alzheimers sjukdom.

– Metoden fungerar väldigt bra. Jag tror den kommer att finnas i kliniskt bruk världen över om bara några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på SUS, som har lett en stor internationell studie om den nya metoden.

Det finns två proteiner som har en känd koppling till Alzheimers sjukdom – beta-amyloid som bildar plack i hjärnan, och tau som ansamlas inne i hjärncellerna. Klumparna av beta-amyloid sprids i hela hjärnan på ett tidigt stadium, årtionden innan patienten själv märker av sjukdomen. Tau däremot börjar spridas senare från tinningloberna till den bakre delen av hjärnan.

– Det är när tau börjar sprida sig som nervcellerna börjar dö och patienten får de första problemen med sin sjukdom. Om vi skannar en patient med minnessvårigheter och han eller hon visar sig ha mycket tau i hjärnan, så vet vi med stor sannolikhet att det är Alzheimers, säger Rik Ossenkoppele, en av forskarna bakom studien.

I studien ingick mer än 700 patienter och förekomsten av tau i hjärnan visades med hjälp av PET-kamera, en medicinsk bildteknik som utnyttjar radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.

– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson.

Den internationella studien visade att den nya tau-PET-metoden hade både stor sensitivitet och specificitet: den gav utslag i 90-95 procent av alla fall av Alzheimers men mycket få falskt positiva utslag hos patienter med andra sjukdomar.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Läs mer här
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta