Hjärnfonden
Ge en gåva
Nyfödd bebis ligger med sin mamma i en säng.

Förlossning är enda boten mot havandeskapsförgiftning. Lina Bergman är en av Hjärnfondens stipendiater och hon vill hitta mödrar som ligger i riskzonen för att få komplikationer.

Lina Bergman-förlossningsläkaren som fastnade för hjärnan

Havandeskapsförgiftning är den vanligaste orsaken till mödradödlighet och hjärnkomplikationer ligger bakom flest dödsfall. Lina Bergman, en av Hjärnfondens stipendiater vill hitta markörer som visar vilka kvinnor som har hög risk för att drabbas av hjärnpåverkan och vill förstå vilka sjukdomsmekanismer som ligger bakom så att de kan behandlas i tid. #postkodffekten

Namn: Lina Bergman
Universitet: Uppsala Universitet, Göteborgs Universitet och Stellenbosch Universitet
Hemort: Falun
Forskningsområde: Hjärnkomplikationer till havandeskapsförgiftning (preeklampsi)

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Preeklampsi är en graviditetsspecifik sjukdom som kan påverka samtliga organ hos mamman och är en av de vanligaste orsakerna till mödradödlighet. En av de farligaste komplikationerna som ligger bakom flest dödsfall är hjärnödem (ökad mängd vätska i hjärnvävnaden) och kramper (eklampsi). Enda boten är förlossning men man kan även skydda mot kramper samt behandla kramper med magnesiumsulfat.

Lina Bergman forskar om hjärnkomplikationer vid havandeskapsförgiftning. Hon är en av de forskare som fått ett stipendium från Hjärnfonden. #postkodeffekten

Det går idag inte att förutsäga vilka som kommer att drabbas av hjärnkomplikationer.  Det finns även en stor kunskapslucka vad gäller de bakomliggande orsakerna där vi tror att genomsläppligheten från hjärnans blodkärl och regleringen av blodflödet i hjärnan kan spela stor roll.

Jag vill undersöka möjligheten att förutsäga komplikationer så att vi i tid kan behandla och förlösa kvinnor som löper hög risk.  Dessutom vill jag  lära mig mer om de bakomliggande orsakerna genom att undersöka hjärnan med MR och blodflödesundersökning med ultraljud hos kvinnor som drabbats av eklampsi.

I västvärlden är dessa komplikationer ovanliga och 99% av dödsfallen sker i utvecklingsländer. Därför är mitt huvudprojekt förlagt till Kapstaden där vi har skapat en biobank för preeklampsi med fokus på hjärnkomplikationer.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa kvinnor som är drabbade av preeklampsi?

Biomarkörer i blod kan förhoppningsvis visa sig förutsäga hjärnkomplikationer. Det skulle hjälpa oss att identifiera vilka kvinnor som löper hög risk och därigenom behandla rätt kvinnor.  Vi kan även undvika att missa kvinnor som riskerar att dö till följd av eklampsi. Genom att förstå bakomliggande orsaker kan även nya mekanismer för behandling som skyddar hjärnan identifieras.  På så sätt kan vi förhoppningsvis i framtiden förhindra att komplikationer uppstår.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Preeklampsi är en sjukdom som kan variera väldigt mycket mellan individer där en mindre del får svåra komplikationer. Utmaningen de kommande åren för alla som forskar inom preeklampsi är att identifiera olika grupper bland de som fått diagnosen.  Då kan det gå att veta vilka som har högre risk för allvarlig sjukdom så att rätt resurser kan sättas in på ett tidigt stadium.

En utmaning är även att öka medvetenheten och engagemanget för preeklampsi som en viktig sjukdom världen över där vi potentiellt skulle kunna rädda många nyblivna mammors liv om vi kunde få resurser att lära oss mer om dessa allvarliga komplikationer.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag är förlossningsläkare men fastnade direkt för hjärnan när jag började forska inom preeklampsi då jag snabbt insåg att detta är den mest komplexa och allvarliga komplikationen men som det forskats så  otroligt lite om.

Hjärnan är ett avancerat organ som ständigt utmanar och ju mer jag lär mig om dess funktion och struktur desto mer finns det att lära. Att drabbas av en hjärnsjukdom ger så stora konsekvenser både för individen och samhället och att kunna förbättra prognosen efter preeklampsi och hjärnpåverkan skulle göra en enorm skillnad för dessa kvinnor som fortfarande är unga och förstås även deras familjer.

Vad är din drivkraft som forskare?

Nyfikenheten att lära mig mer och önskan om att kunna förbättra förutsättningarna för kvinnor världen över.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Här kan du se vilka fler som fått stipendium

 

Relaterat

Daniel Pailles i hockeyställ.

Tacklingen som förändrade hockeyproffsets liv

Brynässpelaren Daniel Pailles liv förändrades på en sekund. Den svåra smällen i Gavlerinken satte punkt för hans karriär.
Läs mer
Porträtt av Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Läs mer
Porträtt av Emelie Lind.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.
Läs mer
Porträtt av Niklas Marklund och Anna Gard.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.
Läs mer
Ishockeyspelare som spelar hockey.

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Läs mer
Lars Olson står i ett labb.

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta