Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, professor i neurobiologi på Karolinska Institutet

Flera Nobelpris 2018 har stor betydelse för Hjärnforskningen menar Lars Olson, professsor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

Tre Nobelpris intressanta för hjärnforskningen

Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.

Fysik – olika slags fantastiska laserverktyg

– Dessa forskare har utvecklat olika former av fantastiska laserverktyg. Bland annat laserpincetten, en slags stråle som kan hålla i en enda molekyl eller cell i taget. Men också smalare och starkare lasrar som det går att operera med. Det finns oändligt många användningsområden, både kliniskt och forskningsmässigt.

Kemi – som evolutionen fast snabbare

– Pristagarna har använt sig av samma princip som evolutionen, fast mycket snabbare. De har, enkelt sagt, provat att ändra på olika gener och se om de nya proteiner som cellerna bildar är bättre eller sämre. Metoden har använts till allt från att ta fram enzymer som bryter ner ved till att ta fram antikroppar som motverkar autoimmuna sjukdomar. Just antikroppar är en av de mest lovande behandlingsformerna för till exempel Alzheimer och Parkinson.

Fysiologi eller medicin – ny behandling av hjärntumörer 

– Det är hur häftigt som helst, forskarna har lyckats ta bort en sorts broms i kroppen. Det gör att immunförsvaret kan angripa cancerceller, vilket har haft närmast miraku­lösa effekter på vissa sorters cancer. Ur hjärnans synvinkel är det en väldigt viktig upp­täckt, eftersom tumörer i hjärnan ofta är svåra att komma åt med andra behandlingar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta