Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Lars Olson

Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Lästid: 1 minut

Tre Nobelpris intressanta för hjärnforskningen

Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling - tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.

Porträtt av Lars Olson.

Fysik – olika slags fantastiska laserverktyg

– Dessa forskare har utvecklat olika former av fantastiska laserverktyg. Bland annat laserpincetten, en slags stråle som kan hålla i en enda molekyl eller cell i taget. Men också smalare och starkare lasrar som det går att operera med. Det finns oändligt många användningsområden, både kliniskt och forskningsmässigt.

Kemi – som evolutionen fast snabbare

– Pristagarna har använt sig av samma princip som evolutionen, fast mycket snabbare. De har, enkelt sagt, provat att ändra på olika gener och se om de nya proteiner som cellerna bildar är bättre eller sämre. Metoden har använts till allt från att ta fram enzymer som bryter ner ved till att ta fram antikroppar som motverkar autoimmuna sjukdomar. Just antikroppar är en av de mest lovande behandlingsformerna för till exempel Alzheimer och Parkinson.

Fysiologi eller medicin – ny behandling av hjärntumörer

– Det är hur häftigt som helst, forskarna har lyckats ta bort en sorts broms i kroppen. Det gör att immunförsvaret kan angripa cancerceller, vilket har haft närmast miraku­lösa effekter på vissa sorters cancer. Ur hjärnans synvinkel är det en väldigt viktig upp­täckt, eftersom tumörer i hjärnan ofta är svåra att komma åt med andra behandlingar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
Joakim Kungsman, ett maraton om dagen för hjärnan.

Ett maraton om dagen för hjärnan

Vad får en människa att springa 73 mil med packningen på ryggen? För Joakim Kungsman var svaret hjärnan – ett organ som fascinerat honom länge och som också drabbat hans familj genom svår sjukdom.
Läs mer
Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta