Hjärnfonden
Ge en gåva

Shanzheng Yang är en av Hjärnfondens postdoktorala stipendiater. Han forskar om Parkinsosn sjukdom på KI.

Shanzheng Yang forskar om Parkinsons sjukdom

Shansheng Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Han forskar om Parkinsons sjukdom och vill använda stamceller som behandling av sjukdomen. Klicka på pilen i bilden och se en kort film där han berättar om sin forskning.

Namn: Shansheng Yang
Universitet: Karolinska Institutet, Stockholm
Kommer från: Kina
Forskningsområde: Parkinsons sjukdom

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Min forskning fokuserar på de proteiner som kontrollera bildandet av de nervceller som producerar dopamin i mitthjärnan.  Vi vill använda den kunskapen för att förbättra cell- transplantationer vid Parkinsons sjukdom.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av Parkinsons sjukdom?

Vi vet att vid Parkinsons sjukdom så förstörs de neuron i hjärnan som bildar dopamin. En lovande behandling av sjukdomen är att ersätta de neuronen med nya nervceller som bildar dopamin. Sådana celler kan prepareras från stam celler i laboratoriet.

Ett specifikt intresse i projektet är att få mer kunskap om den typ av proteiner som bestämmer vilka gener som är aktiva i dopaminproducerande celler. Det kommer att hjälpa till att öka mängden celler vi kan producera.  Vid cell- transplantationer behövs det stora mängder celler så den här kunskapen kommer att skynda på utvecklingen av behandlingsmetoden.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En utmaning är att kunna göra experiment på primära mänskliga celler. Primära celler, utvunna direkt från en vävnad, kan inte odlas i evighet utan dör så småningom. I stället använder vi en cell-linje som tagits fram från mänskliga embryon. En cell linje kan dela sig många gånger. Genom att använda de här cellerna kan vi förstå hur de kan omvandlas till nervceller som bildar dopamin.

Det är viktigt att vara försiktig när vi tolkar resultaten vi får när vi gör experiment på celler i en plastskål, det är långt ifrån det som händer i den levande mänskliga hjärnan.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Komplexiteten i nervsystemet har alltid fascinerat mig. Efter att ha läst medicinska kurser blev jag intresserad av neurodegenerativa sjukdomar. De drabbar fler och fler människor och är i dag obotliga.

Vad är din drivkraft som forskare?

Generellt så tillfredsställs min nyfikenhet av att vara forskare. Som biomedicinsk forskare motiveras jag av möjligheten att bidra till att utveckla effektiva behandlingar av sjukdomar som drabbar människor.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta