Hjärnfonden
Ge en gåva
Ung kvinnlig forskare på laboratoriet.

Nya rön ger hopp om ett läkemedel mot Alzheimer

Läkemedelsbolaget Biogen har beslutat att ansöka om godkännande för adacanumab, ett biologiskt läkemedel mot Alzheimers sjukdom vars fas III-studier stoppades så sent som i våras. Det meddelar företaget i ett pressmeddelande. Om adacanumab godkänns blir det det första läkemedlet mot Alzheimers sjukdom som bromsar sjukdomsutvecklingen.

Det är nya analyser av ett betydligt större dataset som nu är tillgängligt kring läkemedelskandidaten adacanumab, där dessutom fler patienter fått den högsta dosen. Dessa data tyder nu på att behandlingen kan ha effekt tidigt i sjukdomsförloppet. Resultaten som företaget presenterar visar att de patienter som fått läkemedlet hade en minskad försämring av kognitiva funktioner som minne, orienteringsförmåga och språk. Patienterna hade också en minskning av mängden amyloida plack i hjärnan.

– Det här är ett lyft för Alzheimerforskningen och ett hopp för framtiden för patienterna. Det visar att det är värt att ta fram läkemedel som minskar plackbildningen. Sedan kanske det behöver kompletteras med andra läkemedel som är riktade mot andra sjukdomsmekanismer, säger Kaj Blennow, professor och överläkare vid Göteborgs universitet.

Fortfarande behövs mer forskning om Alzheimer

Biogen har för avsikt att ansöka om godkännande av adacanumab tidigt 2020. Läkemedlet testades på patienter som är i en tidig fas av sjukdomen och om läkemedlet godkänns är det avsett för den patientgruppen.

-Nu har vi förhoppningsvis snart ett läkemedel, men det är inte så att forskningen är slut i och med det. Vi måste förstå hur vi ska ge det på bästa sätt, hur vi ska hitta rätt patienter, hur tidigt vi ska kunna ge det och hur vi ska följa effekten av behandling, säger Kaj Blennow. För att lyckas med detta behöver vi biomarkörer, inte minst blodtester för att screena, och ryggvätsketester för att diagnosticera patienter. Vi behöver också kunna monitorera vilken effekt aducanumab har på andra sjukdomsprocesser vid Alzheimer, inte minst om minskning av plackmängeden också leder till en minskning av graden av nervcellsskada.

Fakta om Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demenssjukdom. Vid sjukdomen bildas det proteinklumpar i hjärnan som gör att hjärnans nervceller förtvinar och dör, speciellt i de regioner där minnet sitter. Den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minne, inlärning, tänkande och sociala interaktioner. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider. I Sverige finns cirka 100 000 personer som har Alzheimer och varje år insjuknar runt 20 000 svenskar i en demenssjukdom.

Läs mer om Alzheimers sjukdom här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
Kollage med en hjärna, ett mikroskop och läkemedels piller.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
Porträtt av en äldre man som håller handen för ena ögat.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer
Micheal Schöll talar på en scen i en mikrofon.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Läs mer
Porträtt av Janne Johansson som sitter i en trappa.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta