Sandra Tamm, läkare och Hjärnfondens stipendiat Sandra Tamm är läkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hon forskar om hur depression och sömnproblem hänger ihop.

Sandra Tamm undersöker sambandet mellan depression och sömn

Hur kommer det sig att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra? Sandra Tamm, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå sambandet mellan depression och sömnproblem, två stora folksjukdomar som drabbar många människor.

Namn: Sandra Tamm
Universitet: Karolinska Institutet/University of Oxford
Forskningsområde: Kopplingen mellan sömn och emotionella funktioner vid depression och andra psykiatriska tillstånd.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill undersöka varför det är så att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra. Vi vet från epidemiologiska studier att det finns ett orsakssamband mellan sömnstörningar och depression, men vilka mekanismer som ligger bakom detta samband är inte klarlagt. Det finns en del indikationer på att störd sömn förändrar hur vi uppfattar emotionella stimuli och detta skulle kunna orsaka depression.

Min forskning handlar om att försöka förstå detta genom att experimentellt förändra sömnen hos friska och patienter med sömnproblem och undersöka hur detta påverkar beteenden och underliggande mekanismer i hjärnan som är delaktiga i hur vi bearbetar emotioner. Tekniker som jag använder mig av är både funktionell magnetkamera, men även standardiserade experiment för att mäta emotionella funktioner.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av depression eller har sömnproblem

Både depression och sömnproblem är stora folksjukdomar. Sannolikt finns det en rad olika faktorer som bidrar till depression. Genom att förstå hur en sådan faktor, nämligen störd sömn, orsakar depression kommer vi på sikt att ha bättre möjligheter att förebygga depression. Det är också visat sedan tidigare att kognitiv beteendeterapi för sömnproblem kan minska depressionssymptom hos patienter med samtidig sömnproblem och depression och detta är också något jag studerar, vilket mer direkt kan leda till bättre behandlingar.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det finns många utmaningar vad gäller både metoderna och forskningsfrågan i sig, men en av dessa är att sambanden som jag undersöker sannolikt går åt flera håll samtidigt. Antagligen kan sömnstörningar orsaka depression, men även depression orsaka sömnproblem. Detta i sig är en ytterligare stark anledning till varför det är viktigt att faktiskt förstå mekanismerna bakom dessa samband.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Det är väl alltid en kombination av flera olika saker. Jag tycker att hjärnan är ett fascinerande organ eftersom det är så lite vi vet om den, samtidigt som jag brinner mycket för just psykiatriska patienter. Dessutom hade jag turen att komma in i forskningen i ett sammanhang med kollegor som jag tyckte och fortfarande tycker bedriver forskning på ett bra sätt.

Vad är din drivkraft som forskare?

Sedan läkarutbildningen och hela min tid som doktorand och numera postdoc har jag kombinerat forskningen med kliniskt arbete, först som AT-läkare och nu som ST-läkare i psykiatri och just att försöka förstå verkliga, relevanta problem från kliniken i min forskning är en stark motivation. Dessutom är själva forskningen ett väldigt mångsidigt arbete som kombinerar ett analytiskt, matematiskt tankesätt med mer kreativa aktiviteter som exempelvis skrivande och undervisning och handledning, vilket passar mig som person.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.