Sandra Tamm, läkare och Hjärnfondens stipendiat Sandra Tamm är läkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hon forskar om hur depression och sömnproblem hänger ihop.

Sandra Tamm undersöker sambandet mellan depression och sömn

Hur kommer det sig att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra? Sandra Tamm, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå sambandet mellan depression och sömnproblem, två stora folksjukdomar som drabbar många människor.

Namn: Sandra Tamm
Universitet: Karolinska Institutet/University of Oxford
Forskningsområde: Kopplingen mellan sömn och emotionella funktioner vid depression och andra psykiatriska tillstånd.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill undersöka varför det är så att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra. Vi vet från epidemiologiska studier att det finns ett orsakssamband mellan sömnstörningar och depression, men vilka mekanismer som ligger bakom detta samband är inte klarlagt. Det finns en del indikationer på att störd sömn förändrar hur vi uppfattar emotionella stimuli och detta skulle kunna orsaka depression.

Min forskning handlar om att försöka förstå detta genom att experimentellt förändra sömnen hos friska och patienter med sömnproblem och undersöka hur detta påverkar beteenden och underliggande mekanismer i hjärnan som är delaktiga i hur vi bearbetar emotioner. Tekniker som jag använder mig av är både funktionell magnetkamera, men även standardiserade experiment för att mäta emotionella funktioner.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av depression eller har sömnproblem

Både depression och sömnproblem är stora folksjukdomar. Sannolikt finns det en rad olika faktorer som bidrar till depression. Genom att förstå hur en sådan faktor, nämligen störd sömn, orsakar depression kommer vi på sikt att ha bättre möjligheter att förebygga depression. Det är också visat sedan tidigare att kognitiv beteendeterapi för sömnproblem kan minska depressionssymptom hos patienter med samtidig sömnproblem och depression och detta är också något jag studerar, vilket mer direkt kan leda till bättre behandlingar.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det finns många utmaningar vad gäller både metoderna och forskningsfrågan i sig, men en av dessa är att sambanden som jag undersöker sannolikt går åt flera håll samtidigt. Antagligen kan sömnstörningar orsaka depression, men även depression orsaka sömnproblem. Detta i sig är en ytterligare stark anledning till varför det är viktigt att faktiskt förstå mekanismerna bakom dessa samband.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Det är väl alltid en kombination av flera olika saker. Jag tycker att hjärnan är ett fascinerande organ eftersom det är så lite vi vet om den, samtidigt som jag brinner mycket för just psykiatriska patienter. Dessutom hade jag turen att komma in i forskningen i ett sammanhang med kollegor som jag tyckte och fortfarande tycker bedriver forskning på ett bra sätt.

Vad är din drivkraft som forskare?

Sedan läkarutbildningen och hela min tid som doktorand och numera postdoc har jag kombinerat forskningen med kliniskt arbete, först som AT-läkare och nu som ST-läkare i psykiatri och just att försöka förstå verkliga, relevanta problem från kliniken i min forskning är en stark motivation. Dessutom är själva forskningen ett väldigt mångsidigt arbete som kombinerar ett analytiskt, matematiskt tankesätt med mer kreativa aktiviteter som exempelvis skrivande och undervisning och handledning, vilket passar mig som person.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.