Sandra Tamm undersöker sambandet mellan depression och sömn
Hur kommer det sig att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra? Sandra Tamm, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå sambandet mellan depression och sömnproblem, två stora folksjukdomar som drabbar många människor.
Namn: Sandra Tamm
Universitet: Karolinska Institutet/University of Oxford
Forskningsområde: Kopplingen mellan sömn och emotionella funktioner vid depression och andra psykiatriska tillstånd.
Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Jag vill undersöka varför det är så att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra. Vi vet från epidemiologiska studier att det finns ett orsakssamband mellan sömnstörningar och depression, men vilka mekanismer som ligger bakom detta samband är inte klarlagt. Det finns en del indikationer på att störd sömn förändrar hur vi uppfattar emotionella stimuli och detta skulle kunna orsaka depression.
Min forskning handlar om att försöka förstå detta genom att experimentellt förändra sömnen hos friska och patienter med sömnproblem och undersöka hur detta påverkar beteenden och underliggande mekanismer i hjärnan som är delaktiga i hur vi bearbetar emotioner. Tekniker som jag använder mig av är både funktionell magnetkamera, men även standardiserade experiment för att mäta emotionella funktioner.
Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av depression eller har sömnproblem
Både depression och sömnproblem är stora folksjukdomar. Sannolikt finns det en rad olika faktorer som bidrar till depression. Genom att förstå hur en sådan faktor, nämligen störd sömn, orsakar depression kommer vi på sikt att ha bättre möjligheter att förebygga depression. Det är också visat sedan tidigare att kognitiv beteendeterapi för sömnproblem kan minska depressionssymptom hos patienter med samtidig sömnproblem och depression och detta är också något jag studerar, vilket mer direkt kan leda till bättre behandlingar.
Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Det finns många utmaningar vad gäller både metoderna och forskningsfrågan i sig, men en av dessa är att sambanden som jag undersöker sannolikt går åt flera håll samtidigt. Antagligen kan sömnstörningar orsaka depression, men även depression orsaka sömnproblem. Detta i sig är en ytterligare stark anledning till varför det är viktigt att faktiskt förstå mekanismerna bakom dessa samband.
Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Det är väl alltid en kombination av flera olika saker. Jag tycker att hjärnan är ett fascinerande organ eftersom det är så lite vi vet om den, samtidigt som jag brinner mycket för just psykiatriska patienter. Dessutom hade jag turen att komma in i forskningen i ett sammanhang med kollegor som jag tyckte och fortfarande tycker bedriver forskning på ett bra sätt.
Vad är din drivkraft som forskare?
Sedan läkarutbildningen och hela min tid som doktorand och numera postdoc har jag kombinerat forskningen med kliniskt arbete, först som AT-läkare och nu som ST-läkare i psykiatri och just att försöka förstå verkliga, relevanta problem från kliniken i min forskning är en stark motivation. Dessutom är själva forskningen ett väldigt mångsidigt arbete som kombinerar ett analytiskt, matematiskt tankesätt med mer kreativa aktiviteter som exempelvis skrivande och undervisning och handledning, vilket passar mig som person.
